Berlin x 2!
Äpplet faller inte långt från trädet, sa min fina vän Hanna någon gång om mig och min mamma minns jag. Jag skrattar åt det ganska ofta. Jag har aldrig tänkt på mig själv så lik min mamma, men det är vi nog oftare än jag tidigare trodde.
I lördags kväll var vi på middag hos mamma och min marathon-prestationblev firad. Jag fick önska, och det blev en marokansk rätt med kyckling, couscous, nötter och russin som mamma brukade laga förr i tiden. Sen plockade mamma fram sin medalj från den gången hon sprang Berlin maraton. Vi kom på att det var exakt 10 år sen hon sprang! När hon sprang 2003 så fyllde loppet 30 år, nu när jag sprang 2013 fyllde det 40 år. Medaljerna har inte ändrats så mycket under dessa år.
Vad häftiga vi är, min mamma och jag!
Den första bilden är utsikten från parkeringsplatsen i närheten av där hon bor. Karlskrona i ett nötskal, så mycket fin utsikt överallt så de inte bryr sig om att man "slösar" utsikt på parkeringsplatser.
Kommentarer
Trackback
