Anything is possible

Sultan Ahmed-moskén i Istanbul är en av flera som kallas blå moskén, även om denna oftast är den man syftar till. Den uppfördes på 1610-talet. Många moskéer har mycket blått i form av det vackra Iznik-kaklet.

 

Här var vi en väldigt kort vända, med roliga omständigheter. Mamma är rolig, hon spelar med om vi hittar nån med bra erbjudande, så länge de verkar schyssta (i Istanbul var de generellt schyssta!) å när vi kollade på Blå moskén bakifrån så kom en ung kille och ville visa oss Blå moskén gratis, och ta in oss samma håll som skolbarnen (så vi slapp 2-timmarskön). Dealen var att vi skulle följa med efter och titta i mattaffären där han jobbade, men han lovade att vi inte behövde köpa nåt. Så det gjorde vi. Vi fick världens snabbaste guidning av moskén - hann vi ens se nåt? Men han berättade hur det gick till med bön och förberedelser innan (historian fick vi läsa på själva efteråt i nån broshyr vi fick i farten). På väg till mattaffären frågade mamma ut honom om hur det var att leva i Istanbul, han var visst student och jobbade extra i mattaffären och så. Sen var vi länge i mattaffären där x antal herrar visade mattor och lärde oss allt hur man ser skillnad på olika sorters mattor (så nu vet jag om en matta är äkta!). Och så drack vi äppelte såklart. Men de fina mattorna var verkligen alldeles alldeles jättemycket fördyra (när mamma och jag hör såna summor tänker vi badrumsrenovering, ny brygga, tempohoj och liknande). Så det blev ingen matta. Men oj vad vi skrattade efter åt våra nyvunna kunskaper och hur det blev. =)