Anything is possible

Helt sjukt vad nöjd jag är att ha genomfört detta! Och det gick mycket bättre än vad jag trodde jag skulle göra!

Mellantider:
Simning 1,9 km: 47 min
Växling: 6 min
Cykling: 90 km: 2h 59 min
Växling: 4 min
Löpning 21 km: 1h 53 min

 

5 h 49 min

Placering:

11 av 30 damer i motionsklassen!

Före loppet:
Morgonen var inte alls så bra. Jag cyklade runt en del innan jag hittade var man hittade nummerlapperna och Vansbrosimninges funktionärer var inte alls till någon hjälp, de visste inget om triathlontävlingen. När jag komm tillbaka till tältet hörde jag pyspunka och det vara bara att byta däck, MEN däcket jag hade med mig hade för kort ventil och fungerade inte med min pump. Lilla reservpumpen funkade dock. Hann inte få med mina tänkta andra frukost och hann inte kolla igenom startkitet. Cyklade till pre-race-mötet och tänkte köpa extraslang att ha med (iaf någon av de elaka vassa stenarna jag hittade i däcket skulle råka vara kvar), men det såldes inga slangar vid startområdet. Suck. Men någon funktionär bad någon ta med, så strax innan start kunde jag nöjt packa ner en slang i cykelväskan. De spelade en låt jag gillade, vädret var fint och sakerna låg i fina högar och jag började känna mig redo.

Simning:
Simnigen gick fint. Lämnade klockan på cykeln och simningen fick gå som det gick (därav saknas simningen på kartan nedan). Men det flöt på rätt bra och jag crawlade mest men bröstsimmet var ju helt klart praktiskt när man skulle orientera sig. Jag tog god tid på mig på första växlingen. Simningen och första växlingen tog exakt så lång tid jag trodde den skulle göra. Gott om tid och bara lite uppvärmning sådär.

Cykling:
Det var grymt skönt att få sätta sig på min älskade röda fara och umgås i exakt 3 timmar. Jag tror jag njöt hela vägen faktiskt. Det var så himla kul cykla vändbana (3 gånger fram och tillbaka) och få följa toppstriden och alla klubbkompisar. Vackra miljöer, nästan inga backar och nästan ingen vind. Försökte stoppa i mig energi/bars/dricka framförallt första halvan, men var inte så sugen, ville bara cykla. Plockade inga placeringar, men förlorade inte så väldigt många heller. Grymt nöjd att komma in på precis under 3 timmar, snittade på 30km/h istället för de 27km/h som jag gissade på.

Löpning:
Lika skönt som det var att börja cykla lika hemskt var det att börja springa. Drog iväg alldeles för fort första hundra meterna (samma kadens som cyklingen?) och det var stelt och mjölksyra överallt! Jag saktade ner, åt och drack lite och hur många som helst sprang förbi. Efter första vändningen (3,5km) började jag få ordning på kroppen och tempot och hängde på en tjej, Karin från Stockholm (http://karintri.com/), som jag sen hade sällskap med tills hon gick i mål ett varv före mig. Vi snackade och hejade på klubbkompisar kilometrarna gled förbi, himla trevligt. Sista varvet var ensamt tills Mollie gled förbi mig och såg så stark och lätt ut. Jag bestämde mig för att hänga på och gjorde det hela vägen i mål. Mycket mycket nöjd med löpningen också, som blev 1.53 på en halvmara, vilket är en väldigt bra tid för mig med tanke på att jag inte sprungit ett pass över milen sen Göteborg (och dåligt med långpass innan dess med).

Sammanfattat:
Vilken himla kul grej det är det här med Triathlon, det var verkligen hur kul som helst! Och det var roligt med alla dessa vändningar, då kändes det verkligen som om man VAR MED hela tiden och fick se och höra allt. Det var bra med publik, speciellt på löpningen, och jag hade för en gångs skull både Patrik och Emi med mig och de hejade fotade och ylade. Lars var också med och hejade liksom flera teamare och nocoutare sen när de var i mål. Hela helgen var kanon! Mysigt att tälta och vi fick umgås med massa vänner och det är mysigt i Dalarna.

 

3 km, 55min 52 sek

Men tiden då, hur gick det till? Så fort simmar verkligen inte jag! Det var inte så trångt som jag trodde, motströmmen kändes knappt och lopper kändes kortare än väntat. Det var bara precis efter vädningen det blev trångt en bit och jag fick en klapp på huvudet. Skön temperatur, nästan 18 grader. Jag hade glömt klockan i bilen så jag bara simmade på i hälsosam ovisshet om tiden och sträckan.

Jag följde Eva Nilssons råd och hittade en badmössa i samma färg som min egna och följde efter den. Herr Lila Mössa simmade bröstsim i gott tempo och med breda axlar och ett himla guppande upp och ner var han lätt att hitta. Han banade väg mellan rödluvorna i startgruppen framför och jag följde efter. När jag såg 1000-metersballlongen tänkte jag "skönt, 1/3 avklarad", sen kom 500-metersballongen och då insåg jag att de visade vad som var kvar och inte vad som var gjort så då ökade jag lite till. När jag gått i mål och stod där och tittade på klockan och kliade mig i huvudet (för den måste ju gått fel) så upptäckte jag att det spöregnade. Det har jag inte alls märkt!

Crawlade i princip hela vägen, benen gjorde inte mycket nytta utan följde mest med. Skönt att sträcka ut efter gårdagens äventyr. Absulut den enklaste delen av klassikern!

Nöjd Karla i mål på Vansbro Halv Ironman!

 

Fler bilder från helgen kommer sen.. =)