Organisk hårfärg!
Nu har jag tagit mod till mig och provat den organiska hårfärgen jag beställde hem för ett tag sen. Det var väldigt spännande, kändes som resultatet kunde blir lite hursomhelst. Men det blev hur bra som helst!
Jag brukar färga håret med vanlig hårfärg. Det innebär massa kemikalier, sur stark kemisk doft, massa hår som lossnar. Färg som fastnar på golv, kläder och hud. Man får en skarp ful linje mellan färg och utväxt. Man vill inte färga för ofta för det sliter på håret. Den färgen jag brukar köpa kostar 90 kr och räcker precis till mitt långa tjocka hår (om det är samma färg som jag brukar ha, för då kan jag ta lite tunnare i längderna). Färgen ska sitta i 30-45 min. Får man färg över så måste den slängas. Den är inte heller bra för miljön.
Radico Colour me Organic är helt organisk hårfärg, som bara innehåller örter. Både lukt och konsistens är som en blanding av koskit och lera.. Färgen får en mjukare övergång till utväxt och naturliga variationer i håret lyser igenom. Håret skadas inte av färgen, utan örterna är faktiskt välgörande. Detta paket köpte jag för 99 kr + frakt. Det är ett pulver som man blandar med varmt vatten (till önskad konsistens), och man anpassar mängd pulver till sitt hår. Det som blir över sparar man bara till nästa gång. Man får till en liten borste och plasthandskar, men jag använde bara händerna. Färgen på händerna och färg som hamnat på hud och golv tvättar man enkelt bort med tvål och vatten. Färgen sitter i efter önskemål, vanligtvis 45 min till 3 timmar. Eftersom den inte skadar hud eller hårbotten är det okej att låta den sitta i längre. Blandar man till en tjock konsistens droppar den inte, och man kan göra annat under tiden.
Det finns inte så många färger att välja på, men för att få intensivare färg kan man ha den i längre tid, färga två eller tre gånger med 24 timmar emellan (det kan man också behöva göra om man brukar använda "kemiska" shampon). Man kan också blanda pulver från olika paket. Färgen kan även oxidera och bli mörkare inom de närmsta dagarna efter färgningen. Resultatet av samma färg kan också variera mycket från person till person (från hår till hår). Med tankte på detta var det väldigt spännande att prova, men jag har dragit mig lite för det. Men jag är supernöjd med färgen! En glansig och härligt levande färg och det solblekta i håret får lysa igenom!
Radico Colour me Organic finns att beställa från flera olika sidor på nätet. Jag beställde från Bodystore, som jag vet har bra priser och leveranstider. Men det finns säkert nån mindre eko-butik man borde stötta.
Träningsläger i skåne och klungteori!
I helgen var det träningsläger med Team Rynkeby Jönköping i Ljungbyhed. Nu kommer mitt kanske längsta blogginlägg nånsin, men ni behöver inte läsa. Det står bara att cyklingen går bra, hur vi cyklar i klunga och att jag har haft en fantastisk helg! =)
Det var tredje och sista träningslägret innan Paris-resan (men vi har några få träningspass då alla samlas kvar). Vi var på en f.d. militärförläggning som nu är ett vandrarhem med väldigt mycket av originalinredningen kvar. Där var även Malmö- och Helsingborgslaget, så det var väldigt mycket gula cyklister och gula cyklar. De som var nere tidigt på fredagen körde ihop, annars cyklade lagen var för sig. Men vi åt frukost och middag ihop och hade lite olika kvällsaktiviteter. Det var kul att träffa dem och prata om klungkörning och team building och så!
Lördagen började med att jag vaknade upp med lite ont i halsen, men kroppen och huvudet kändes bra så körde på. Kroppen och benen skötte sig fint och var starka. Men jag gjorde inga dumma ruscher, höll mig lugn på partierna med fri fart och bara rullade med. Vi cyklade 20 mil, med ett bra snitt på över 28 km/h. Det kom några regnskurar och var allmänt grått och trist väder, men det var ingen som klagade. Kul att träffas och få cykla ihop igen! Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika dukades upp av vårt fantastiska service team. Vilket gäng, de möter alla oväntade saker som dyker upp under dagen med stor kreativitet och ett smajl! Jag är så imponerad!
Söndagen vaknade jag upp igen med halsont och nu även täppt i näsan. Jag hade en dialog med mig själv om jag skulle cykla eller inte. Jag skulle aldrig kört om jag var hemma och skulle ut på träning, men idag kändes det så viktigt att få cykla med laget. Känna att vi är redo. Få vara delaktig. Det kändes värt att åka på en förkylning. Kroppen kändes bra och jag ville verkligen köra med laget, så det gjorde jag. Vi cyklade 15 mil, med ett snitt på strax över 26 km/h. En fantastiskt vacker runda, som också var mer backig än gårdagen. Strålande solsken, så det kändes riktigt fint. Det gick faktiskt bra trots början till förkylningssymptom. Energin försvann framåt eftermiddagen, fanns ingen kraft kvar till mer än bara fokusera på att inte tappa och cykla jämnt. Men det kan likaväl bero på dåligt energiintag. Vi åt tidig frukost och sen lunch, däremellan hade jag svårt att trycka i mig tillräckligt med energi. Kände mig inte alls lika pigg som gårdagen, men det var inga problem att hänga med laget. Benen var helt ok och inte ont nånstans. Heja kroppen!
Klungkörningen börjar bli riktigt snygg nu. Jag trodde aldrig att det skulle fungera att cykla i klunga med över 30 cyklister, men det gör det! och det är riktigt roligt! Tänk hur många man har att prata med och antal fina rumpor att spana in! =)
Nu har vi hittat rollerna när vi cyklar i klunga. En farthållare som bara roterar bland de sex främsta, som ansvarar för att hålla en jämn och bra fart. Påminna om att rotera, och att cykla på ett sätt som gör att hela klungan får så lite "dragspelseffekt" som möjligt genom korsningar, backar och när vi roterar. Vi har en som är klungansvarig varje dag, denna person roterar i hela klungan och har koll på läget. Hen bestämmer när vi stannar, när vi pausat klart och har alltid sista ordet om det blir några oklarheter. Dessa två roller växlar mellan några olika personer.
En bra bit före klungan kör häftigaste Janne (och Åsa bak) på motorcykel och visar vägen och förvarnar trafiken. Riktigt skönt, då behöver inte alla ha koll på rutten vi ska cykla. Längst bak i klungan har vi en grindvakt, Peter. Han är uppmärksam, omtänksam, kan mycket om cyklar/människor/kroppen och är helt sjukt stark. Så om någon blir trött eller får nåt strul, så fixar han. Peter, farthållaren och klungansvarig (samt MC) kör med komradio, och på sätt kan Peter rapportera om någon har cykelstrul eller om vi behöver sänka tempot.
Förutom dessa så har vi i laget några utpekade "hjälpryttare", några starka cyklister som går ur klungan och hjälper till att dra ifatt sen om någon enstaka behöver ta ett kort stopp (för klädbyte, punka, kisspaus). Peter förvarnar då klungan som sänker farten. Detta har hittills funkat bra för oss, skönt att slippa stanna hela klungan! Vi har även några sjukvårdskunniga, som ska ta över befälet om någon olycka skulle hända.
Efter klungan har vi en mekbil som har några extra hjul, som man snabbt kan byta till om någon får punktering.
Nån annastans finns en servicebil full med mat och dryck och världens bästa service team. De kör i förväg och dukar upp och välkomnar oss med kramar, leenden och "give me five". De vet nu vem som gillar vad och tar väl hand om oss. De löser alla eventuella märkliga saker som kan uppstå under en dag med stor kreativitet!
Laget är bäst! Jag så himla imponerad av detta fantastiska lag! Det känns grymt skönt att vi funkar så himla bra ihop nu, då kan vi ägna oss åt att skratta och njuta på cyklingen på väg till Paris!
Bästa födelsedagen! I söndags fyllde jag även år! Innan vi cyklade iväg sjöng alla för mig, och jag hann få många kramar under dagen! Det bästa var ändå att vi innan bestigningen av Hallandsåsen råkade träffade på lillebror som tränade med Ride of Hope inför England-cyklingen. Fick en snabb kram och grattis. <3
Laget sett från mekbilen, vid en av många fina skånska slätter och framför en brant Hallandsås.
Årets första simtur
Igår jobbade jag alldeles för länge. Men sen smet Emi och jag till Lillsjön, en liten sjö 6 km härifrån. Det var riktigt varmt i vattnet och vi var båda i och simmade, minst en kvart! Fanastiskt skönt!
Göteborgsvarvet 2014
Bättre sent än aldrig! Fantastiskt väder och fullt upp med cykling och jobb gör att bloggen blir lidande. Men jag måste ju skriva en mening eller två om Göteborgsvarvet.
Himla massa folk, som vanligt. Men som vanligt träffade jag också väldigt många vänner och träningskompisar och hängde med familjen. Träffade även på en kollega! Som vanligt också god stämning. Nytt för i år var att Mia sprang! Och hon hade lyckats seeda in sig exakt i min startgrupp och vi sprang ihop nästan hela varvet! Himla kul! Det var inte mitt snabbaste varv men kan nog ha varit det roligaste! Jag klockade in på 1:47:39, och är helt klart nöjd med det. Min tredje snabbaste tid av mina nio Göteborgsvarv, vilket är bra med tankte på vinterns och vårens brist på intervallträning och att det var för varmt för min smak. Det var riktigt riktigt jobbigt några sträckor, men benen blev aldrig sådär tunga och stappliga. De hängde med. Sprang och kände mig fin och proffsig i mina färgglada snabbskor och Team Blekinges löparkläder.
Helt klart ett bra lopp med en bra känsla och världens bästa sällskap! =)
Fotograf: Oliver Wettergren (IK Nocout.se)
Fotograf: Patrik (med min mobil..)
Vårrusets antiklimax.
Ikväll har jag sprungit Vårruset för första gången! Jag brukar tänka att det är för kort och för tjejigt. Och det var för kort och för tjejigt. Jag tycker alla ska få vara med. Men det var faktiskt också himla trevligt. Sprang med kollegor från jobbet och fokuserade på det, istället för att springa fort (vill spara benen till Göteborgsvarvet). Soligt och god stämning och sådär.
MEN sen kom vi i mål och fick ett lass med diet-produkter, trosskydd och balsam! Tummen ner för detta! Bara för att man är tjej så ska man vara smal, banta även om man inte behöver det, vara torr och ha väldoftande lent hår!? Kan man inte får vara nöjd att man sprungit ett lopp och få klämma i sig en kexchoklad medan man luktar svett och känner sig stark och häftig? (får hoppas det är kexchoklad som vanligt i Göteborg på lördag!)
Min första träningstävling i orientering!
Jag har ju gått en minikurs i orientering i vår, tre måndagskvällar med Robban från OK Kolmården (där jag också är medlem). Så nu var det dags att testa enklaste banan på en NOK-träning (flera olika klubbar som har träningstävling ihop). Denna gång i Svärtinge. Jag blev guidad igenom hur det funkar på tävling, fick låna pinne och så. Njöt av fina skogar och av uppehåll som gick över till sol. Irrade runt lite på två kontroller, men annars gick det rätt bra. Hittade alla kontroller, i rätt ordning, och är nöjd med min första gång. Det så härligt att springa i skogen och det känns som om tiden bara flög iväg. Efteråt stannade jag kvar och minglade runt och njöt av skratt, eftersnack och den härliga stämningen. Snackade med en trevlig tjej, och sen hittade jag en kollega som kört samma bana som mig. Kul!
Vardagslyx
I mitt liv är det alltid fullt upp. Utom söndag- och måndagkvällar. Då är liksom energin slut och jag är sugen på att bara chilla. Jag brukar vara härligt trött i kroppen från träning/äventyr i kombination. Och sen lite disträ i huvudet för jag klurar på kommande arbetsvecka. Då är det bästa som finns att få äta god mat med fina vänner, sådär spontant och okrångligt. En söndagskväll kände jag för att bjuda Madde och Jonas på mat. Och förra veckan kom Jonas förbi och hade handlat och lagade mat hos mig! Igår var det Maddes tur att fixa mat och det blev en jättegod kycklinggryta. Sen dricker vi te och snackar. Smarta, omtänksamma, roliga (men ibland också allvarsamma) vänner. Vi hann nog prata om allt mellan himmel och jord igår och jag känner att det är massa tankar, funderingar och drömmar som fladdrar runt i huvudet.
Hursomhelst så tycker jag vi har en bra tradition på gång. Och bra var också lunchens matlåda! Gillar det där med vardagslyx. =)
Tog inga bilder igår, men bjuder på en bild på Madde och mig från en cykeltur från några veckor sen:
Senaste dagarnas mobilbilder
De senaste dagarna har bjudit på regn, grått, regn, grått, osv...Förutom fredag kväll och lördag kväll. Vad fint jag har det i Norrköping ändå. Senaste veckan har varit ett bra exempel på det. Jag tränar olika saker, träffar gama och nya vänner och utforskar olika platser.
Onsdag tränade jag med Mia efter två vilodagar. Gooooott att få köra intensiv cirkelträning i gymmet och sen strech-hänga och bastu-hänga. Lycka när Mia kommer från Linköping och umgås och tränar med mig! Åh vad jag saknar våra tisdagsträningar!
Torsdag cyklade jag ut till Krokek och mötte Julia där (micn favoritkollega från jobbet) och vi pratade cykelteori och övade på grunderna i klungkörning. Härlig luft när vi rullade ner till färjan i Säter och tillbaka. Sen tryckte jag på och smakade på mjölksyra de 2 milen hem. Gött. Mina ben var sugna på det.
Fredag sprang jag och Christian en solig härlig runda i Vrinnevi efter jobbet och jag fortsatte sen själv längs strömmen för att få till ett lite längre pass. Lugnt och snackigt och varmt och skönt.
Lördag regnig men mysig heldag med finaste Patrik och Linda och Erik från jobbet, med besök på loppis och slott. Kvällen cykling med Team Rynkeby som körde en Teamstafett från Malmö till Stockholm, jag Ole och Johan cyklade Linköping-Norrköping. Mini-Rynke (ett gosedjur) agerade stafettpinne och han fick hålla i sig ordentligt i styret, så fort som vi körde! Men han hängde med hela vägen in till Grand i Norrköping där Team Rynkebys Stockholmslag jublade in oss och tog över Mini-Rynke och cyklingen mot Stockholm. 31 km/h i snitt körde vi och benen ville cykla mer, fin känsla det där! Ännu bättre när man kommer hem till en kväll med blåbärspaj och sällskapsspel med Jonas och Madde.
Söndagsförmiddag med mys och fix med min älskade finaste Patrik. Åh vad jag saknar att bara vardagshänga med dig, darling! Sen promenad och fika vid Kanalmagasinet i Mem med Jonas, Madde, Patrik, Micke och några andra nya människor (blivande vänner!?). Bland annat Gabriella och jag, som fann varandra direkt och bokade in ett löppass redan ikväll. Intervallpass i duggregn blev det. Vi kändes rätt jämna, det kan nog bli bra det här!
Sånt här fint försöker jag tänka på på när jag sitter själv hemma i lägenheten på söndagkvällarna. Vår lägenhet som känns ofantligt stor och tom när Patrik och alla vänner har åkt. Men himmel vad bra jag har det egentligen! <3
Färjan vid Säter. Löfstad slott.
Hur går det med klungan då?
Det är minsann inte alls så lätt att samordna så många och få cyklingen att flyta på utan att det blir ryckigt. Och framförallt ska det vara och kännas säkert och roligt. Men det går definitivt framåt! Denna helgen har det gått mycket framåt! Med mycket snack, tjat och övning så är vi nu så pass samkörda att det funkar helt okej att köra i storklunga (ca 30 pers)! Gött att vi redan är där. Har ju ett läger till framför oss innan Paris-cyklingen, så det känns bra.
Och mina ben känns bra. De skötte sig i helgen. Pigga och starka, och helgens 29 mil kändes bra. Fredag 5 mil, lördag 14 mil och söndag 10 mil. Så bra att jag till och med sprang en kort runda på lördagskvällen! Nya sittställningarna efter veckans bikefit funkade också bra. Det är så himla härligt när saker bara funkar! (Men jag behöver inte berätta hur trött jag var igår och är idag, antar tröttheten kom nu dagarna efter.)
Micke tog några jättefina bilder i helgen! Gillar känslan i bilderna. Speciellt rolig är den med de två "hjälpryttarna" som står och väntar medan hjulbyte pågår, för att sen hjälpas åt att dra ifatt klungan!
Gula och glada mobilbilder
I helgen har jag inte fotat mycket, varken med kameran eller med mobilen. Men de bilder jag har är gula och glada!
Det är så himla lyxigt att få möjligheten att cykla i ett sånt här sammanhang. I fina kläder, med fina människor, i stor klunga och för ett gott syfte. Och så har vi ett service team med oss, och på detta lägret var de med och "övade". De gjorde ett utomordentligt bra jobb med motorcyklar för som visade vägen och förvarnade trafiken, med god mat och bra fika till hungriga cyklister och med en mekbil som körde efter och snabbt bytte hela hjulet när nån fick punktering. Grymt!
Så himla roligt att min fina vän Micke (sista bilden) är med i laget. Han är med i service teamet och ska köra lastbil ner till Paris, men är också med oss och cyklar så fort möjlighet finns. Som i helgen. Han sprider en sån god stämning kring sig! =)
God morgon Varberg!
I helgen har jag varit på träningsläger med Team Rykneby Jönköping i Varberg. Riktigt riktigt bra har vi haft det! Jag är så nöjd med helgen, cykeln, mina ben och gänget!
Jag tänkte försöka få ut så mycket njutning och upplevelser som möjligt under vår cykling till Paris. Jag smygstartade min taktik redan i helgen. Så här tänker jag:
- Träna mycket innan så att jag kan lägga energi på att njuta istället för på att överleva
- Bidra så mycket jag kan till en god stämning i laget
- Läs i förväg på om orterna vi kommer att sova i
- Ta en promenad eller löptur på kvällarna
- Morgonyoga på olika platser varje morgon
- Dra igång en kort gemensam uppvärmning (och ev. strech) före/efter cykling
Under denna fantastiska helg var ändå pricken över i:et (eller en av alla prickar) ändå söndagens morgonyoga på stranden innan frukost. Det är lyx det.
Yoga på Kvarseboklint
Idag har vi hängt heldag med Maria och Olle, så himla roligt! Mer om det sen!
Nu ville jag bara berätta att jag har bestämt mig för att försöka att inte tappa yogan nu när allt bara kretsar kring cykel. Vi pratade en hel del yoga idag medan vi var ute och gick (och testade yoga på fin utsikt). Vi fick även till en fint pass hemma sen. Så inspireande, motiverande och känner att mig kropp mår så bra efter!
Film: Cykling Åhus-Karlskrona!
Min första film finns nu på youtube! Tyvärr tog minnet slut typ halvvägs genom Blekinge, men försökte klippa ihop nåt i alla fall! =)
