Anything is possible

Galet kul en måndagkväll såhär! (20/6) Massa folk, gamla vänner, nya vänner, god mat, sång och musik av bland annat Håkan Grahn. Och jag spelade gitarr och sjöng för första gången på en publik som bestod av mer än mamma, Patrik och Emi. Det blev amerikansk folkmusik, blanadat hit och dit och lite svenskt och sen blues med Ira Burg, sen till och med svensk vals på sång och tal!







Vilken häftig mamma jag har!

Idag har sommarpratare i P1 räddat min dag. Bloggaren Underbara Clara var det som pratade idag. Jag vill inte läsa andra bloggar bara för att alla andra gör det, men nu har jag surfat in på hennes och jag gillar den. Jag gillar den mycket. Trots att alla andra också gör det. Tänk att vara 24 år och på något sätt leva sin dröm och göra sin grej.



Nåt om bloggen fick mig att tänka på Hanna. Vid en extra check såg jag väldigt många likheter. (tex här) hemmagjorda tygvimplar i galna färger, galna mönster i galna kombinationer, loppisgrejer, antikgrejer, en stor renoveringsentusiam, fina vaser, vackert porslin, gamla skoltavlor med kartor och insekter, litet barn i fina kläder, rolig hund och en underbart härlig talang för att se! Se och fånga livet med ord och bild. Vackra platser, vinklar, vrår, människor.. 

Hanna, du borde ju också marknadsföra dig, bli en känd bloggerska och prata i sommar i P1!

Hennes program kan lyssna på när ni vill från nätet.

(avslutar med en härlig klassiker som hon spelade i programmet)

 

Detta inlägget skrev jag när dagen kändes någorlunda positiv, innan jag körde upp min bil så den fastnade på en stubbe. Patrik kom och räddade mig. Som vanligt. :) Midsommarbilder får ni i morgon. Godnatt!

Nu har vi börjat komma in i rutinerna med långpromenad på morgonen, Emi simmar på lunchen och slappa eller göra någon mindre ansträngande utflykt på kvällen. Skönt!

Såhär nöjd är Emi på lunchen:

Hanna har börjat en ny bloggutmaning, att försöka hitta en bild som sammanfattar. Som säger allt. Den började nyss  och fick mig komma på att jag kom på att jag inte bloggat på hunda år. Eller ja, snart en vecka sen. Haft en härlig helg med massa farande och flängande som vanligt, men träffat ännu mer folk än vanligt vilket är mycket trevligt. Igår fyllde mamma år och det var en galet härlig fest med sång och musik och massa högljudda skratt och glada vänner. Jag har massa fina bilder därifrån, men kameran med bilderna är i Karlskrona. Jag är trött och ensam och tillbaka i Lessebo.

Livet här är så märkligt. Man minns och njuter av helgens glada sociala liv samtidigt som man njuter av att kunna andas i lugn och ro och bara vara. Jag har knappt hunnit mysa med Emi, och det hinner jag här. Knappt hunnit sova, och det borde jag göra sen två timmar tillbaka. jag börjar alldeles för tidigt. Det är svårt att få in träning i livet, när man kommer hem är det laga mat och rasta/gosa med Emi och sen hinner man knappt göra nåt innan det är sovdags. Jag har åkt mycket tåg fram och tillbaka på sistone och morgonen funkar bra men på eftermiddagarna är tåget från Växjö alltid försenat. Och Lessebo har världens tråktigaste perrong. Ingen station, ingen info, ingen kiosk, ingen bänk och inget tak. Omgivningen är två förfallna lador och en hög med timmer. Har man tur lastas de på vagnar och man får lite underhållning.

Jag känner en viss hatkärlek till Lessebo. Jag hatar lukten från bruket, och allt det förfall som är på väg att ske, hatar myggen/ormarna/spindlarna och hatar ensamheten och att lägga mig tidigt vackra sommarnätter. Jag älskar den vackra naturen, småbyarna i närheten och den avstressade tillvaron med min vackra mysiga vovve och min gitarr. Stugan är så mysig och ligger så fint. Idag har det blåst och då försvinner såväl lukt som myggor. En bra dag med andra ord.

I brist på andra bilder, då kamerorna är i fel stad får ni dagens mobilbilder som sammanfattar mitt liv ganska bra. Jakten på den optimala bilden till Hannas bloggutmaning fortsätter, men detta är det som jag kan åstadkomma idag.

Idag gick larmet i samhället och vi uppmanades stanna inne med stängda fönster och dörrar, pga gasläcka på pappersbruket. Utanför hördes ambulanser och jag hittade en webradio som följde förloppet. Tänk att detta inte hänt på årtionden och nu händer det när jag är här. Läs mer här.





På kvällen var det avblåst och allt verkade lugnt. Människor var återigen på gatorna och samhället levde upp. Emi och jag joggade/sprang en runda åt andra hållet. Emi har bara sprungit en gång innan med mig sen operationen och mina soleus-muskler har börjat klaga igen (så fort jag slutar med min rehab-backträning). Så Emi fick bestämma tempot och det blev nåt jogg-aktigt bort till den enda backen jag hittat här. Den finns på motionsspåret och är faktiskt riktigt fin. 60m lång och bred nog för mina övningar. Emi fick sitta i mitten och titta. Av Patrik fick jag ju en GPS-klocka och det är jättekul att följa var jag sprungit och så här i en ny ort. Puls är kul att titta på när man kör intervaller eller backe. Diagrammet ovan visar puls. Varierat tempo första 20min, sen jättetaggigt på mina 15 intervaller. Sen lugnt hem förutom ett stopp vid en stång där jag stannade och försökte häva mig upp, därav puls-toppen!




Igårkväll var mamma och Rolf här, tog tåget fram och tillbaka. Vi var i Kosta och åt middag på det tjusiga hotellet där, i deras Glasbar. Sen efterrätt i stugan. Så trevligt. Och bara för att jag säger att det är trevligt med tåg så var tåget 57min försenat när de skulle hem!! Jag körde dem i full fart till Emmaboda där bytet skulle vara och de hann med tåget hem. Puh! Säkert hela 2min marginal. :)

I fredags:


Patriks kusin Josefine tog studenten och hans syster Rebecca var min bordsgranne. Fin fest med tre studenter som slog ihop till en stor fest. Utanför Fjälkinge utanför Kristianstad nånstans var vi. God mat och vackra tjejer, trevlig släkt och god mat.


Senare på kvällen lärde vi känna lite nya människor. Goda vänner till Josefines kusin var det visst. Tänk så glada härliga människor som gillar samma saker som jag. Aktiviteter, sport, hästar, foto, osv. Fanny har vackraste hästen och Filip är en av Sveriges bästa tennisspelare! Bilden ovan på Kristina i ett som sina härliga skratt tog jag, bilden bredvid på Fanny tog Rebecca! Nästa mästerfotograf kanske?


Lånade ut kameran till Rebecca och Fanny. De tog jättemånga fina bilder på varandra och landskapet och Emi. Och på Patrik, uppklädd dagen till ära. Denna bilden på Emi som gäspar har jag skrattat till så många gånger redan! Så himla fånig hon ser ut! Som en säl eller krokodil eller något!!

Igår Växjö. Varmt. Hett. Rörigt. Dyra parkeringsplatser. Fina tygbutiker som stängde för tidigt. Trevligt hamnstråk med löpare/cyklister/inlines och medelhavskänsla.



Ikväll första löpturen i Lessebo utan hund. Tänkte yes, nu ska jag på upptäcksfärd på KULTURSTIGEN. Hör ni inte så fint det låter. Det visade sig vara rot-stigen, eller sten-stigen, eller kanske mygg-stigen. Då och då kom det upp skyltar med "titta på detta". Och jag stannade till. Tittade. Blev myggbiten. Tittade lite till. Nähe. Nästa skylt. Tittade. Blev myggbiten. Nähe. Jag behöver "Fornminnen for dummies" eller nåt, för hur jag än tittade jag ingenting. Och om jag itne ser nåt när jag stannar hur ska jag då se något i farten? För fart måste man ha för att slippa myggen, och har man fart måste man titta ner för att inte vricka fötterna på Smålands rot-igaste stig! Tänk om man istället lagt en stig längs sjön, då hade man dels haft något att titta på och dels sluppit myggen som inte trivs i vinden..

"Kulturstigen i Lessebo är 7,5 km lång led som tar dig med på en spännande vandring runt i det gamla järnbrukets omland med odlingsrösen, kolbottnar och stengärdsgårdar." (från kommunens hemsida)

Bild? Nej. Hade jag haft kameran med hade jag nu lagt upp en bild på massa tallar med lingonbuskar under och en bild på myggbiten Karla.

Efter det blev det snabbmiddag innan en sväng till lokala brukshundsklubben. Tror ni jag mindes att spraya myggmedel innan, nix, givetvis inte. Men det regnade och regnjackan skyddade bra. Bara huvudet som var utsatt. Körde lite agility med vovven, bara enstaka hinder, sen satt vi och tittade på lydnadstränarna och sen var det fika. Trevligt att träffa lite annat folk än de på kommunen. (och nej, ni får inga bilder på varken mygg eller regn eller agilityhinder idag, kanske nästa torsdag)




Nu har jag ätit upp jordgubbarna jag fick av Kerstin (som jag hyr stugan av). De har ett så stort och fint trädgårdsland och massa fina jordgubbar. Hon är precis så pratglad och trevlig och vänlig som jag hoppades på innerst inne. Jag är glad jag litade på min magkänlsa och tackade ja till stugan. =)

Verkar blivit en ny trend här som jag inte ritkigt gillar. Men det är kanske så det blir när det händer samma sak på vardagarna och sen händer allt på helgerna?

Detta var ju en riktigt lång helg och den har varit kanonbra på alla sätt och vis. Smygstartade redan onsdag med middag på Michelangelos med Karolina, Linda, Daniel, Sandra, Micke, Elin.. och Patrik givetvis. Satt ute och satt jättelänge. Så trevligt, men sorgligt med nu är terminen slut på riktigt och många vänner försvinner iväg på olika håll. Och Sandra och Micke flyttar till Kristianstad.

Torsdag gökotta på Långö med lite kajakpaddlning, mamma fixade frukost och spanande in Victor som spelade volleyboll på vägen hem.


Sen bar det av mot Böda Sands camping! Vilken helg det blev! Kanonväder! God mat borta med Maria + pojkvän + familj, bad, volleyboll, frisbee, kubb, tre hundar, ett löppas och lite sällskapsspel. Utflykt til Byxelkrok med finaste sambon och vovven. Härligt att få spendera så mycket tid med sina älskade. På vägen tillbaka hälsade vi på Malin och Albin (med föräldrar givetvis) på Saxnäs camping. Studs och fika.



Vi var hemma säkert en hel kvart. Bytte bil och hängde upp handdukarna, samt hämtade mer hundmat. Sen raka vägen till Bäckaskogs slott för att fota Patriks kusin på sin bal. Patrik och Emi bara suckade och jag fotade och fotade. Det var skoj, men önskar det var mindre folk i vägen och jag hade lite mer erfarenhet av att fota sådär arrangerat.
Som sagt, det var kul! Och Josefin var så glad och så vacker. =)