Uppsala och Don McLean

Förra veckan var en bra vecka. Jag och mamma tog ledigt torsdag eftermiddag och fredag och tog en sväng till Uppsla och Stockholm. Främsta anledningen var att Don McLean spelade i Uppsla. Sen passade vi såklart på att umgås, titta på arkitektur, fika och äta gott.
 
Nu kanske ni undrar vem Don McLean är, och det kan man ju fråga sig. Speciellt om man är uppvuxen i Sverige. Don är en amerikansk legend! Han har gjort flera kända låtar och inspirerat så många andra stora artister. Hans mest kända är American Pie (...bye bye miss american Pie). Även Madonnas version på den från 2000 blev ju också stor. Originalet kom ut 1971 och handlar om "the day the music died", syftar till då hans stora idol Buddy Holly och några andra duktiga musiker dog i en flygkrash..
 
Konserten var liten och kändes väldigt personlig, mysig och trevlig. Don hade med sig väldigt duktiga musiker och är själv en grym gitarrist. Och erfarenhet av att turnera har han, han sa han turnerat i 48 år nu, varav detta var 20:e turnen i Europa! Det var en skön kille från Texas som förband och det blev riktig god stämning i publiken under konserten. Mamma och jag hade roligt åt att det typ bara var amerikanare i 50-70-årsåldern med respektive eller son/dotter i publiken. För mig och mamma som levt väldigt många år ihop med min pappa (som gärna lyssnar på Don, som gärna spelar hans låtar och som generellt spelar gitarr och sjunger på samma sätt som Don) så var det verkligen häftigt att få se honom live. Det var många fler låtar som vi kunde än vi trodde! Sen körde han även två låter från Buddy Holly och då blev det fart på publiken! =) 
 
 
Världens bästa mamma kom och mötte mig i Uppsala och vi hängde länge i solen på ett fik och pratade ifatt. Så himla härligt! Sen kollade vi in stan och domkyrkan och checkade in på hotellet innan vi gick och åt tapas.
 
Magiskt!
 
På fredag morgon spanade vi in Frodeparken i Uppsala, ett flerbostadshus med en hel solcellsfasad (var största solcellsfasaden i Norden när den byggdes 2011, men nu vet jag inte om någon slagit det).
 
Sen åkte vi till Stockgolm och spanade in Nya Arkitektskolan på KTH! Kortenstål utanpå och i ljust trä och betong inne. Böjda former såväl ute som inne. Stora fönster (även de böjda!). Snygga väl gneomtänkta detaljer.
 
Och på fredag eftermiddag strosade vi bara runt på söder och hade det gott! Sen åkte jag hem och hon till sin Lars. Mycket bra vecka som sagt, redan innan den riktiga helgen börjat!

Katscha!

I fredags fick vi möjlighet att få en visning på byggarbetsplatsen för Katscha! Det är ett jättehäftigt projekt som är på gång i Norrköpings industrilandskap. Det är häftigt, modigt och framåt. Det ligger delvis i strömmen, precis mitt emot Arbetets museum (vilket är en av Norrköpings absoluta tursitmagneter och mest fotade byggnader). Projektet föregicks av en arkitekttävling som vanns av detta förslag.
 
Byggnaden är ritad av Kai Wartiainen, en arkitekt välkänd i såväl Finland som Svergie. Han ritade i industrilandskapet på Holmenområdet på 80-talet och är nu tillbaka med "Katscha". Vilket är ett gammeldags fångstredskap vid fiske. Tanken är att byggnaden ska följa vattnets flöde, han säger:
" - Byggnaden simmar, den ska vara lite spänstig."
 
Haha ja, vi får se om det känns som om den simmar. Här är 3D-modellerade bilder på hur det är tänkt att se ut:
 
 
Jag tycker att det är ett häfigt projekt. Jag har inte bestämt mig om jag tycker att det är bra än. Men det är kul och häftigt att kommunen/politikerna vågar satsa i en sådan miljö!
 
Byggnaden innehåller 30 lägenheter i olika stora, de flesta är väldigt stora. Två 1:or, två 2:or, sen 3:or 4:or och 5:or. Minsta lägenheten är på 47 kvm och största på 174 kvm. Flera av lägenheterna är etagelägenheter. Alla lägenheterna är helt unika, ingen ser ut som en annan. De har olika planlösningar, olika finesser och ovanpå det så har köparna gjort en mängder med tillval. Och då inte såna vanliga tillval som man gör när man köper nyproducerade lägenheter, såsom att byta kakel eller köksluckor. Utan har uppfyller de alla slags önskemål så långt det går, så vissa har köpt två lägenheter och slagits ihop dem till etagevåning, planlösningarna har ändrats helt med flytta av kök och badrum och annat. Det går att göra när allt görs på plats, vilket också gör byggnaden unik. Kul med ett bygge som inte enbart är ett ihopplock av färdiga moduler, utan faktiskt är ett hantverk.
 
Sett ur ett stadsplaneringsperspektiv är det ju dock en nackdel med såhär flashiga byggnader. De blir ju väldigt få som har råd att bo där, och bidrar där med till segregerat boende. Men i det här läget hade det inte passat in med nåt budgetboende. En annan nackdel är att det inte går att promenera längs strömmen här, vilket är nåt kommunen/politikerna försöker få igenom i alla projekt. Bergsbron och närliggande byggnader hade dock försvprat det, även om arkitekturen hade tillåtet det. Men det skulle förstöra känslan av att "byggnaden simmar i strömmen"...
 
Här är några av mina mobilbilder från i fredags:
Redo för det sista skiktet på fasaderna, mot vattnet blir det nån sorts plåt och mot gården puts. På hörnet mot promenadstråket är byggnaden avskurnen på de understa våningarna. Med gott om luft uppåt och med en undersida av taket ska visst bli någons sorts reflekterande plattor i olika vinklar, vilket ska skapa ett spännande ljus i det offentliga rummet. Här kommer även öppnas en restaurang i bottenplan. (Och ett spa med som endast är för de boende.)
 
Mot strömmen och Arbetets museum är fönstren rejält stora med rutor på 16-17 kvadratmeter! De slutar i sitthöjd och kommer alla förses med en sittbar yta. På nederna våningen känns det nästan som man sitter på en brygga i vattnet. Få vinklar är räta, och det gäller såväl fönster som väggar. Att bygga fönster ända ut i hörnen är inget som här ses som ett problem. Det är norrläge mot strömmen där de stora fönstren är, så det lär inte bli bastuvarmt. Balkongerna är mot söder och gården. Ytorna i lägenheterna är väl tilltaga, planlösningarna är i princip helt öppna med bärande stoplar här och där (som ska målas vita). Takhöjden i lägenheterna varierar från hög till mycket hög, och nästan alla lägenheter innehåller flera nivåskillnader. En lägenhet längst ner, och flera av de översta lägenheterna är i två plan.
 
Lägenheterna har ingen dålig vy mot Norrköpings mest kända byggnad, Arbetets museum!
 
Kommerna man upp några våningar har man fin utsikt över taken i Norrköping och på de översta våningen anar man även Kolmårdsskogarna i fonden!
 
Den västra delen av byggnaden tillåts ett "torn" sticka upp i 8 våningar med takterass. Lägenheten under kommer ha egen trappa upp, ett rum och en terass där uppe. Vi var även uppe på takterassen, trots att det var långt ifrån färdigt och inte fanns nån trappa invändigt. Vi fick alltså gå på byggnadsställningarna sista våningen och sen över två plankor till terassen. Vilket fredagsäventyr det här blev!
 
Bra utssikt mot Campus och Arbetets museum, liksom rådhuset, industrilandskapet och resten av stan. Fast det var svårt att föreställa sig hur det skulle se ut färdigt, det var mycket kvar där längst upp.
 
Första lägenheterna ska visst ha inflyttning i november. Spännande! Ska bli kul att fortsätta följa detta bygge!
 
Här kan man läsa mer:
http://www.katscha.se/ (mamma, klicka på siffrorna i vänsterkanten och spana in de roliga planlösningarna!)
 

 

Ett lägenhetshus för cyklister?

Jag gillar när folk tänker utanför ramarna. Det känns som en bra idé med ett lägenhetshus utan parkeringsplatser för bilar men bra parkeringsplatser för cyklar. Det känns bra att uppmuntra cykling och att använda ytor effektivt. Speciellt i storstad. Det förutsätter att det verkligen är enkelt och smidigt och säkert att parkera sina cyklar. Men det borde också finnas nån sorts parkering tillgänglig i näheten för besökare, flyttlass, farmor, när man hyrt bilpoolsbilen och ska packa den osv? Blir spännande att följa!
 
 
http://www.hemnet.se/artiklar/bostadsmarknaden/2015/03/12/nytt-bostadshus-med-garage-endast-for-cyklar
 
 
 

Praga i östra Warszawa

Följ med mig på en morgonpromenad i Praga, en solig tidig tisdagsmorgon!
 
 
Tidig promenad upp till gamla stan (väster) där jag tog spårvagnen över floden Wisla och hoppade av vid denna vackra katedral från början av 1900-talet. "Parafia Katedralna św. Michała Archanioła i św. Floriana w Warszawie" heter den, de har lätta och bra namn på saker och ting... Här är den sedd från sidan. På andra sidan vägen låg Park Praski, vilken säkert hade varit alldeles fantastisk om jag var där några veckor senare men nu var den mest grå. Sen gick jag upp emot de gamla delarna av Praga, på vägen var det väldigt blandad bebyggelse.
 
 
 
På väg in i de gamla delarna hittade jag denna kompromiss, har man bara byggt in de gamla huset rakt upp och ner? Den ligger på gatan Zabkowska och vi såg den redan i lördags. Hade nog inte känt igen gatan om det inte vore för denna speciella byggnad. Då var det mörkt och bilar dundrade fram i full fart och vi letande bland igenimmade rutor efter en restaurang där alla sex fick plats. Vi hittade en trevlig till sist och vi spanade även in grannbaren en stund. Kan tänka mig att det finns flera trevliga/hippa/skumma barer vi kunde gått vidare till sen. Men man behöver nog veta vart man ska och bör nog inte driva runt som vilsa turister här. Vi var trötta och drog hem då. Idag såg det verkligen helt anorlunda ut!
 
 
 
Det mest intressanta i Praga enligt mig är helt klart tvärgatan Brzeska och dess innergårdar! Det fanns mängder av spännande portar att sticka in huvudet i. Det kändes som om jag gick in i en gammal film från krigstiden. Detta område brann ner på av 1860-talet och byggnaderna uppfördes slutet i 1800-talet och början av 1900-talet. I detta område bodde judarna och hade marknader och butiker med mera. Nu är allt väldigt förfallet och mycket ör obebott. De som bor där ser ut att göra det under ganska enkla förhållanden. Det känns som att området bara väntar på att gentrifieras? Eller rivas och ersättas med nåt modernt?
 
 
Hittade en gammal bazar/marknad. Ena hörnet av den var välbesökt av lokalbefolkning som köpte frukt och grönt. Men där vågade jag inte fota med risk att störa någon. Denna bazar/marknad skulle ju kunna bli ett trevligt turisthak, som lockar besökare till de unika gamla delarna av staden. Undrar hur här ser ut om några år?
 
 
 
Här på ett hörnet där Zabkowska möter en tvärgata, som ligger parallellt med Brzeska, har faktiskt ett gammalt område tagits tillvara och används nu för kontor, turistinformation. Nya bostäder håller på att uppföras i området som verkar ta hänsyn till befintlig bebyggelse. Kanske finns planerare även här som tänker som vi?
 
 
 
Hittade fler portar, gårdar och trappuppgångar, vissa väl låsta men andra gick att smyga in i.  Fina men slitna detaljer vittnar om att har varit väldigt fin en gång. De flesta byggnader verkar bebodda i denna del av Praga trots att husen sen fallfärdiga ut.
 
 
 
Traskade upp till en gata som gjordes om lite senare. Här på gatan låg "Railway Headquaters" (1920-tal) och "horse tram depot" (från 1882) enligt min guidetext... Hästspårvagnshall!? Mitt emot låg några trevliga hak, som kändes lite som möllan i Malmö eller nåt. Den känslan förstärktes av att det stod en fixie utanför.
 
(En parantes som inte alls hör till ämnet, jag försökte räkna cyklar jag såg i trafiken och resultat blev ungefär: 40 mountainbikes, 8 fixies, 5 vanliga stads-/tant/gubbcyklar. De flesta cyklade alltså på ganska fina mtb's mitt i stan, med skivbromsar och så. Såna som defintivt blivit stulna här i stan om man låst fast en sån på gatan.)
 
 
 
Sen traskade jag vidare upp till Nowa Praga dvs Nya Praga (gatan Wilenska). Nya Praga byggdes senare, på 20-talet. Byggnaderna på ena sidan var bostadshus med fina detaljer (modernistiska och klassisistiska?) och en trädrad framför. Mitt emot några offentliga lite pampigare byggnader. Denna gata var i betydligt bättre skick än tidigare delar av promenaden, men den ligger också betydligt närmre en ny metrostation och ny galleria, så i ett område med mer besökare.
 
 
Avslutade min historiska promenad med att helt plötsligt mötas av flashiga nedgångar till metron, massa folk och denna pampiga ortodoxa kyrka (Cerkiew Metropolitana św. Marii Magdaleny).
 
 
Gott att åka tillbaka och träffa tjejerna för en brunch efter denna tretimmarspromenad! Bra avslutning på resan, helt klart!

Soho Factory i Warszawa

På måndag förmiddag tog vi oss till Soho Factory, ett kvarter östra delarna av Warszawa som vi hört skulle vara lite hippt/retro/kreativt typ. Det var väl lite intressant sådär  med en del fina tegelbyggnader, men inte sådär spännande egentligen. Det kändes rätt litet och händelselöst. Men kanske en annan sak nån annan tid i veckan eller tid på dygnet? Men vi hittade en god brunch och njöt av solen i väntan på att åka tillbaka till innerstan. =)
 
Här åt vi en god brunch och spanade in kockarna. Värt att åka dit för det fall inte annat.
 
Jaha - och vad gör vi nu då?
 
Mycket var stängt, men vi hittade en trevlig klädaffär. Tina, Anna och Julia provade en massa, medan Linda hittade en rosa karmstol att sitta i och jag och Ida varsin superskön puff på vilka solens strålar letat sig in.  Äntligen sol!
 
Blandade stilar.
 

Liv och död i Warszawa

Tredje gången gilt lyckades jag hitta en ingång under öppettider på den enrma judiska kyrkogården i Warszawa. Var där själv medan de andra tjejerna shoppade. Märklig känsla att komma innanför murarna och höra nåt annat än trafik i första hand. Gå runt där bland prasslande löv, grenar som slog i vinden och kråkor. Bland en vad som tycktes oändling mängd gamla gravstenar och höga smala träd. Då och då kom solens strålar igenom. Jag hittade också första löven i år som är på väg att slå ut! Vackert med sol liv och förnyelse mitt bland all död och hemsk historia.
 
 
 
Det kändes som en logisk fortsättning att söka sig dit efter våra tre (!) intensiva timmar på Warszawas nya judiska museum som handlar om 1000 år med judendomen. Ett otroligt välgjort och genomtänkt museum ritat av två finska arkitekter (wikipedia). Riktig cool arkitektur, med kontraster. Hårda former möter mjuka former, gammalt möter nytt. Byggnaden består av två delar som symboliserade judarnas utanförskap och med en bro emellan (museum och kunskap bidrar till att broar byggs mellan nu och då och mellan olika kulturer osv). Entrén ser ut som ett hebriskt tecken som betyder Polen alternativt "Vila här". Det var en bra audiogudie på engelska och ett spännande upplägg, man fick följa med historian från början och gick verkligen in i en helt ny tidsera när man gick in i ett nytt rum. Det fanns verkligen många olika rum, och mycket gammalt och nytt att titta på. Men också mycket digitalt och interaktivt. Sen avslutade vi i fiket/restaurangen med kosher-mat. Museumet med audioguide kan verkligen rekommenderas!
 
 
 
 
 
 

Heja Karlskrona och heja mamma!

Vad häftig, modig och cool min mamma är! Och hon har så himla rätt. <3
 
Webben:
 

Skannad version från papperstidningen:
 

Lednings-nörderi

Detta inlägg handlar om ledningskulvertar! När jag jobbade i Linköping så var det mycket prat om att våga prova nya lösningar i samband med planeringen och byggandet av nya stadsdelen Vallastaden. En av dem var att istället för att gräva ner alla ledningar som vanligt så gräver man ner ledningskulvertar. En ledningskulvert innebär ett stort rör, typ tunnel, där ledningarna ligger längs med sidorna som på hyllor och det är ståhöjd i mitten.
 
Tanken är då att man kan gå in i ledningskulverten och laga/byta ut/lägga in nya ledningar, utan att man behöver gräva upp marken. Vanligtvis kan man inte göra nåt ovanpå marken som inte kan grävas upp, stängas av eller förstöras när ledningsarbete behöver göras. Ledningskulvertar kan man allstå ha inte bara ha i vanliga gator utan även under kvartersmark (t.ex. bostadstomter) och under mindre byggnader (såsom uthus, förråd, miljöhus, cykelrum). Om ledningarkulverna ändå läggs i gatan, så kan gatan vara smalare då man inte behöver ta till extra bredd för att kunna ha ett brett grävschakt. Man kan även lägga ledningar under viktiga stråk som inte bör stängas av (t.ex. prioriterad bussgata).
 
I stadsbyggnadsperspektiv är det stort att knappt alls behöva anpassa hus och gator efter ledningarna och möjligheten att gräva upp dem! Det gör det möjligt att bygga tätare stad och smalare gator, något som ofta eftersträvas när man vill skapa en trevlig och småskalig miljö som inbjuder till gång och cykel snarare än bilar. Som i Vallastaden.
 
Linköpings kommun och Tekniska Verken har samarbetat mycket kring detta (vilket i sig är unikt) och nu är det faktiskt på gång! 
 
Igår var jag i Campushallen på spinningpass, och på vägen dit såg jag att ledningskulverterna låg utanför! Så efter passet tog jag en promenad med ficklampan i högsta hugg och fick äntligen se hur sådana ser ut i verkligenheten. De var större än jag trodde och det var inga problem att stå rak för mig, hade minst 2 dm ovanför huvudet kvar. Det blir nog bra det här. =)
 
 
 
 
 
 

Sista dagen i Istanbul

Sista inlägget från sista morgonen i Istanbul. Jag tog en promenad medan mamma packade. Såhär ser Istanbul ut en söndagmorgon vid halv nio. Förutom första bilden som är från frukosten innan.
 

Magiskt ljus vid frukosten. Gick knappt att äta, för jag liksom tappade hakan. (zoom-objektiv på)
 
Fotade torn i närbild för att visa mamma att de har alla månskäran, och den ligger ner. =)
 
Vi kände oss som väldigt udda och uttittade när vi sprang dagen innan, men se! Söndag morgon hittade jag en löpgrupp på ett annars väldigt tomt torg utanför Haga Sophia.
 
I gamla stan tillåts inga bilar (utom i undagtagsfall), men det brukar vara full fart på spårvagnar och fotgängare. Dock inte en söndag morgon.
 
Katter är en naturlig del av vardagen i Istanbul, och de tas väl omhand om (även om de verkar inte ha en ägare?). De lyfts kärleksfullt ut när de gått fel, de kelas med, de får mat och man bygger skydd till dem.
 
Tack Hotel Arcadia Blue för en trevlig vistelse. Kan rekommenderas!
 
 

Yeni Cami (New Mosque)

Vi åkte ju till Istanbul mamma och jag, främst för att se Blå moskén och Hagia Sophia. Men de var finare utanpå och inte så blå och inte så breathtaking inuti som jag trodde de skulle vara. Men vi bestämde oss för att besöka en mindre moské som inte var så turistig, och valde då en som var känt för sitt fina Iznik kakel. Den syns bakom turistbåtarna på näst sista bilden i gårdagens inlägg.
 
Vilken succé! Vi har ju lärt oss hur det funkar nu. Man tar av sig skor och ser till att man är ordentligt påklädd och vid rätt tid på dygnet, då går det alldeles utmärkt att smyga in. Så vi smög in som om vi inte gjort annat. Och tappade nästan andan. Vi satt länge på en bänk och sög in intryck. Vilken fantastisk byggnad! Vilken otroligt vacker inredning! Vilken känsla och upplevelse! Så glad vi hittade dit!
 
 
(Psst. Jag har zoomat så jag står inte så nära som jag verkar, vill ju inte störa.)
 
 

Sultan Ahmed-moskén (Blå Moskén)

Sultan Ahmed-moskén i Istanbul är en av flera som kallas blå moskén, även om denna oftast är den man syftar till. Den uppfördes på 1610-talet. Många moskéer har mycket blått i form av det vackra Iznik-kaklet.
 
Här var vi en väldigt kort vända, med roliga omständigheter. Mamma är rolig, hon spelar med om vi hittar nån med bra erbjudande, så länge de verkar schyssta (i Istanbul var de generellt schyssta!) å när vi kollade på Blå moskén bakifrån så kom en ung kille och ville visa oss Blå moskén gratis, och ta in oss samma håll som skolbarnen (så vi slapp 2-timmarskön). Dealen var att vi skulle följa med efter och titta i mattaffären där han jobbade, men han lovade att vi inte behövde köpa nåt. Så det gjorde vi. Vi fick världens snabbaste guidning av moskén - hann vi ens se nåt? Men han berättade hur det gick till med bön och förberedelser innan (historian fick vi läsa på själva efteråt i nån broshyr vi fick i farten). På väg till mattaffären frågade mamma ut honom om hur det var att leva i Istanbul, han var visst student och jobbade extra i mattaffären och så. Sen var vi länge i mattaffären där x antal herrar visade mattor och lärde oss allt hur man ser skillnad på olika sorters mattor (så nu vet jag om en matta är äkta!). Och så drack vi äppelte såklart. Men de fina mattorna var verkligen alldeles alldeles jättemycket fördyra (när mamma och jag hör såna summor tänker vi badrumsrenovering, ny brygga, tempohoj och liknande). Så det blev ingen matta. Men oj vad vi skrattade efter åt våra nyvunna kunskaper och hur det blev. =)
 
 
 
Sista bilden är från söndag morgon från vårt hotellrum innan vi åkte hem. Riktigt fint!
 

Hagia Sofia

Min mamma är rolig. Hon säger ibland att nu har hon minsann ritat på det mesta som man som arkitekt kan rita på. Men icke, nu håller hon på att rita på ett minaret! En mycket bra anledning att ta med sig dottern till Istanbul tyckte hon, och jag klagar såklart inte! Hagia Sofia blev givetvis det första vi besökte!
 
Hagia Sofia byggdes på 530-talet och ersatte då en träkyrka som brunnit ner. Från början byggdes och använes den som en kristen kyrka. Senare blev den förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan. På 1450-talet byggdes den om till moské och har varit en förebild för många andra moskéer. Sen 1930-talet har den varit ett museum. (källa)
 
 
Såhär såg Hagia Sofia ut från hotellets restaurang den kvällen vi kom. Mäktigt! (bild tagen med zoom-objektiv såklart)
 
Man känner sig liten. Allt är liksom för stort.
 
Stora vackra ytor av olika sorters jättestora och lena marmorplattor med olika naturliga mönster. Vilka förstärktes av alla vackra detaljter runt om och fina fogar. Dessa har ingen berättat om! Dessa marmorplattor var verkligen fantastiska!
 
Vacka detaljer!
 
Bakom ett snirkligt galler skymtade vackert kakel.
 
Ursprungliga mosaiker; små små små plattor med guld och andra färger.
 

Igår ny lag

Igår togs beslut av nytt lagförslag (andra delen beslutas 23/6):
 

"Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014."

 

Källa:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/CU32/

 

Det låter ju ganska bra och syftet är att underlätta, men det finns många saker som inte känns tydligare eller bättre. Exempelvis:

 

Bygglov krävs inte, men en bygganmälan krävs. Det står tydligt att alla krav ska gälla (PBL, MB, plan- och byggförordningen, BBR, osv). Det innebär att man vid bygganmälan behöver göra samma arbetete som vid bygglov. Taxan för bygganläman kommer därför höjas för att motsvara arbetet. En tydlig skillnad är att grannar kan överklaga en bygglov, men inte bygganmälan (eftersom bygganmälan från början bara skulle beröra invädiga saker, med bygglov utvändigt). Så om någon granne vill överklaga enligt de nya reglerna, så går det inte. De får istället vänta till det blir byggt och kan då anmäla att bygget inte uppfyller något krav. Då kan det bli domstolsärende och de som bygger kan få rätta till sin byggnad i efterhand. Svårare att förstå hur man överklagar, fler ärenden i domstol och dumt att rätta till efter istället för att bygga rätt från början? Fler grannstrider?

 

En ytterliggare bostad i en komplementbyggnad eller i ett befintligt enbostadshus innebär att BBR måste gälla, regler kring brand, mått, tillgänglighet osv. Idag är det svårt att bygga en bostad på 25 kvm, men det kommer en ny version med undantag för bostäder under 35 kvm. Men även i den står det vissa regler som är svåra att uppfylla, t.ex. att det till en (ny) bostad ska finnas låsbart utrymme för rullstol/barnvagn/osv. Och det ska finnas brandväggar mellan olika bostäder. Med mera. Det borde innebära att i princip alla nya småbostäder kommer bli lagstridiga?

 

Det finns fler saker som gör det krångligt. T.ex. krävs ingen kontrollansvarig och inget tekniskt samråd. Hur blir husen då? Det är inte helt enkelt att bygga till så det uppfyller krav på ventilation, fukt, bärighet, tillgänglighet osv. Men bygglovkontoret som får in anmälan kan rekommendera ett tekniskt samråd.

 

Det finns massa undantag också. I värdefulla miljöer (t.ex. kulturhistoriskt, historiskt, miljömässigt). Utanför sammanhållenbebyggelse finns redan lovfriheter, utöver dem blir det inga ytterliggare?

 

Det kan också uppstå flera märkliga situationer. Tänk exempel om någon bygger ett nytt hus med takkupa. Takkupan gör att man beräknar byggnadshöjd på ett sätt som gör att den överskrider den som detaljplanen tillåter. Grannen överklagar och det blir domstolsärende och de måste riva sin takkupa. Efter de har rivit den så kan de uppföra två nya lovfritt, som de inte behöver söka varken bygglov eller bygganmälan för och som grannen inte kan överklaga.

 

Alla partier verkar vilja ha en förändring och i princip alla var kritiska till att detta förslag har stressats fram, att det inte fanns tillräckligt med underlag, att konsekvenserna inte är utredda, att det var för kort tid för remisser, att de inte bemött kritiska remissar, att det träder i krav mitt i semestrar. Men nu har det beslutats, och bara MP röstade emot. Har det stressats så mycket och fegas det för att det är valår? För att detta är en lag som allmänheten verkar allmänt positiv till? Spännande. Vi får se vad det får för effekter framöver!


Rådhustornet!

Ibland är nämndsammanträdena i Norrköpings fina rådhus från 1907. Då får man ett litet smakprov på byggnaden. Men igår fick vi komma in och se huvudentrén, fick höra en massa historia och gå upp i tornet! 47 meter upp och cirka 275 trappsteg. Tyvärr bara mobilkameran med mig (hur tänkte jag?), men så kan det bli. Imponerade klockor och häftig utsikt.
 
Det är 48 klockor som spänner över 4½ oktaver, som oftast spelas digitalt (melodi inknapprad i dator). Men ibland manuellt. Artikel om det i NT finns här.
 
 
 

Fängslande läge

Kriminalvården som ligger mellan Folkparken och Industrilandskapet la ner sin verksamhet förra året. Nu pågår ett detaljplanearbete för området. I måndags var jag ute på promenad med Fanny och Oscar, vilka härliga människor att promenera med! De ser så mycket spännande byggnader, vrår och möjligheter. Här hittade Oscar en gallertrappa upp i flera våningar till en riktigt trevlig utsikt!
 
 

Bo hållbart? Tänk framtid, helhet och gemensamt!

Det där med byggemensaker gillar jag. Man bygger ett hus ihop med några andra. Ofta är byggemenskaper nischade på åt sätt, kanske mycket miljötänk och/eller mycket gemensamma ytor och/eller någon annan kul idé. Om jag skulle lyckas hitta rätt gäng och rätt plats skulle jag gärna vara med i en.
 
Sydöstran i Karlskrona håller på med en serie om medborgarnas tankar om staden i framtiden. Idag var miin mamma med. Hon har kommit mycket mycket längre i tankarna än vad jag har när det gäller byggemenskaper. Hon har hittat börjat till ett grymt gäng och klurat på det där med plats.
 
Så mycket smart hon tänker och har med sig när hon tänker boende. Och så tänker hon framtid, helhet och på andra. Om vart vi är på väg och vad vi kan komma att sakna. Och vilken härlig inställning till andra människor. Tänk vilken förebild jag har till morsa!
 
Jag kan tyvärr inte länka till artikeln, den är för PLUS-medlemmar. Hoppas det går att läsa.
 
Men hennes hemsida hittar ni här: www.agilis.nu
 
 
 

Ørestad

Förra fredagen var jag, mamma och Patrik i Ørestad och spanade in den prisbelönta byggnaden 8TALLET. Den ser ut som en åtta uppifrån. =) Vi strosade runt nere på marken och sen upp på alla gångarna som går runt i/på huset. Och försökte låta bli att blåsa bort eller vara höjdrädda, och sen gick vi och åt lyxig brunch på fiket där innan vi drog in till Köptenhamn.
 
 

En lördag i Berlin

En fantastisk lördag i ett fantastiskt Berlin med en fantastisk Mia!
 
Under denna resan hade vi en heldag avsattt för turistande.Vi försökte komma på vad som vad viktigast att se/göra och några bonusar. Vi såg att skippar vi nån enstaka grej så slipper vi åka tunnelbana och får röra oss till fots ovan jord, och så blev det. Karta och kompass och inringade punkter att se. Men inga tider och inga måsten. Vi höll oss i östra Berlin dock, mer tid fanns inte. Västra Berlin får vi ta en annan gång.
 
Mia läste karta och jag läste vägskyltar och högläsning av pappas mail (som jag skrivit ut, innehållandes blandad info om olika platser). Vi hamnade lite fel i början, eftersom hela gatorna i vårt område var upprivna och gatuskyltarna låg slängda på marken lite här och där (massiv ombyggnation av tunnelbanesystem). Men sen avvek vi spontant från vår rutt flera gånger när vi såg nåt spännande; det stora trekantiga vattenkonstverket (utan vatten) i parken, nån mysig gränd, intressant affär, trevligt fik eller cool arkitektur. Himla roligt, vi vände oss på en femöring båda två efter samma saker! Vi stannade och fikade och åt flera gånger (där är vi också lika!). Vi spanade rätt mycket på arkitektur och hann med en hel del historia; Förintelsemonumentet, en bit Berlinmur, en utställning om Berlin och nazisternas frammarch 1933, Checkpoint Charlie osv.
 
Förintelsemonumentet gjorde verkligen intryck. 2271 stora klossar, från 70 cm höga till 4,5 meter höga, som fått ta en stor yta i ansspråk mitt i centrala Berlin. Tanken bakom är att hedra alla de som dödades under andra världskriget och tanken var också att när man gick igenom skulle man kunna känna en känsla av kyla, hårdhet och det här med att man inte har någon aning om vad som dyker upp bakom nästa hörn. Det sistnämnda fick Mia erfara när en ung grabb nästan sprang rätt in i henne bakom ett hörn! En intressant tanke är också att om det varit en sten för varje människa som blev dödad, så hade denna yta varit lika stor som Jönköping. Tänkvärt. Tänkvärt är också alla de små diskreta hintarna i staden om var muren varit, se till exempel bilden på de två raderna med gatusten i asfalten? Och kolla bilden på hur förstört Brandenburger Tor var innan, Berlin har fått vara med om mycket tråkigt.
 
Eftermiddagen och kvällen spenderade vi kring Hackescher Markt, ett väldigt trevligt område med uteserveringar, marknader och inspirerande butiker. Vi åt chips som gjordes framför näsan på oss, som förrätt, och sen god italiensk pizza och pasta. Där var vi även inne i tre butiker, och var sen helt utmattade (lika på den fronten med, maraton går bra, men shopping är lite väl ansträngande). Sen tillbaka hänga på vårt stora hotellrum och sova tidigt...
 
Intrycket från Berlin är verkligen positivt! Inte så mycket höga hus, spännande arkitektur, väldigt mycket parker och träd. Det kändes välkomnande och kulturellt och schyssta människor. Att solen sken hela dagen kan väl också ha påverkat intrycke tav staden. =)
 
Slutsatsen från att umgås så mycket med Mia är att vi är bra mycket mer lika än jag trodde! Det är alltid spännande att resa med människor som man inte känner så väl. Tränings-Mia känner jag väldigt väldigt väl, men Mia som sällskap utan för träning och på resa kände jag inte alls, men nu gör jag, och hon är precis lika underbar!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fina Norrköping

Igår eftermiddag/kväll var i Norrköping. Tyvärr mest inomhus, men jag njöt av promenaden till och från min målpunkt och stationen. Jag kom på mig själv med att ha mysiga minnen från majoriteten av caféerna och restaurangerna jag passerade. Jag tänkte på de två omgångarna som vi var i Norrköping med skolan. På Hanna med Vega som då var en liten bebis. På Anna H som fyllde år. På Emily som jag umgicks mycket med på den resan. På Frida som vi delade rum med och hennes underbara skratt. Jag tänkte på kyla och fina hus och god mat. Och min klass som för tillfället hade ganska god sammanhållning. Och ett grupparbete vi jobbade så himla mycket med.
 
Åh, vad jag gillar Norrköping! Så fint med alla gamla pampiga industribyggnader som nu är en kreativ studie- och företagsmiljö. Det känns verkligen som STAD och jag gillar VATTEN, ju mer desto bättre. Dessutom har Norrköping nära till SKOG, vilket kan vara det bästa som finns. En bonus på det är ju att det finns backar och platser med UTSIKT!
 
Några mobilbilder blev det i farten igår:
 

"Hur många hus kan man fota egentligen?"

Min Patrik är den mest tålmodigaste snällaste killen i världen som aldrig klagar på mina påhitt/idéer/ambitioner/planer/osv, och det är minsann otroligt. Men efter några dagar i Spanien, och jag har sprungit runt med systemkameran och nya objektivet i högsta hugg, så undrar han lite försiktigt hur många hus man kan fota egentligen. Ja, säg det! Bra fråga! =)
 
Så här blir det när jag fotar hus (och livet mellan husen) i Malaga:
 

 
 
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0