Anything is possible

Äpplet faller inte långt från trädet, sa min fina vän Hanna någon gång om mig och min mamma minns jag. Jag skrattar åt det ganska ofta. Jag har aldrig tänkt på mig själv så lik min mamma, men det är vi nog oftare än jag tidigare trodde.

 

I lördags kväll var vi på middag hos mamma och min marathon-prestationblev firad. Jag fick önska, och det blev en marokansk rätt med kyckling, couscous, nötter och russin som mamma brukade laga förr i tiden. Sen plockade mamma fram sin medalj från den gången hon sprang Berlin maraton. Vi kom på att det var exakt 10 år sen hon sprang! När hon sprang 2003 så fyllde loppet 30 år, nu när jag sprang 2013 fyllde det 40 år. Medaljerna har inte ändrats så mycket under dessa år.

 

 

Den första bilden är utsikten från parkeringsplatsen i  närheten av där hon bor. Karlskrona i ett nötskal, så mycket fin utsikt överallt så de inte bryr sig om att man "slösar" utsikt på parkeringsplatser.

 

Vi var ute i helgen och höstfixade. Brorsan stod för musiken, Emi för spanandet, jag för fika och inomhusfix. Patrik passade på att fixa med min nya bil och mamma och Lars med utemöblerna. Vi kollade även så det funkade med avstängning av avtten och så bar vi in värdesaker och mat in till stan. Lite ruggigt sådär, men härlig luft och härlig stämning.

 

Tidigare har vi haft sån himla tur med vädret, soligt och fint rakt igenom! Men i år var det kallt och grått torsdagen, fredagen och söndagen. Men lördagen var fantastiskt fint, så himla härligt!

 

I år har jag itne alls fotat så mycket som jag brukar, jag har bara gått runt och njutit. Patrik och jag och Emi åkte upp en dag tidigare än vi brukar och sov hos Frida en natt. Frida passade även Emi hela helgen. Det kändes så himla lyxigt med en långhelg i Mora! Kul att cykla! Kul att få umgås så mycket med Frida! Kul att ha brorsan, mamma och Lars där! Mora är mysigt, lugnt och trevligt. Härlig stämning, antingen lite laid back sådär eller full fest med hejande och firande! Blir alltid glad av att vara där!

 

Fredag em kom brorsan, mamma och Lars upp och i år fanns det tid att sitta och fika, skratta och umgås flera timmar. Först fika på gågatan och lite shopping då. Sen cykelmek och packning inför loppet på vandrarhemmet. Kul med vandrarhemmet, ett litet sånt som bara har öppet när det är lopp, och det är samma folk som bor där varje år. Trevligt folk och det är kul att vara en del av uppsnacket! Sen åt vi pizza och fick bära in bordet under tak, men det gick så bra det med.

 

Lördagen efter loppet var vi ute och åt, trevligt som vanligt. Inte alls lika kyligt som fredag kvällen, och vi åt god mat på restaurangen nere vid vattnet innan vi vandrade längs vattnet hem.

 

Ännu en fin Mora-helg. Tacktack. På återseende!

 

För min del var årets cykelvasa inte så mycket att skryta med... men det var kul ändå!

 

Lite besviken är jag ju, tänkte att typ samma träningsmängd som förra året tillsammans med ny cykel och ingen "Herräng-flu" (förkylning man alltid får på danslägret i Herräng) skulle göra att jag plockade minst 10 minuter i bara farten. Men icke. Skulle kunna skylla på att det var blött i marken efter allt regn? Men icke, alla andra jag kände körde bra som sjutton!

Cyklingen kändes rätt bra och det var roligt. Speciellt utför, nu när jag har en cykel jag litar på och lärt mig lite mer om att köra off-road. Började bra och tänkte att jag höll ett ganska bra snitt, men sen bara sjönk de mer och mer. Kunde inte riktigt fokusera på att trycka på. Satt och tänkte på annat. Att jag hade ont i foten och ont i huvudet/nacken? Konstigt egentligen, tycker inte jag brukar få det. Men det var inte så farligt så det borde störa om jag vore i rätt "mode".

 

Aaja. Jag har haft fokus på mycket annat i år, främst Vansbro Triathlon. Men jag har svårt att sätta fngret på vad som saknas? Backträning? Cykling generellt? Pannben? Ja, vad vet jag.. får väl träna mer (eller strunta i att köra) nästa år. Vi får väl se.

 

Men det var himla kul i Mora, skönt att komma upp en dag tidigare än vi brukar, kul att hänga med familjen och kul att träffa Frida igen (som bor i Mora och passade Emi).

 

Vi hade också sån himla tur som fick sol hela dagen!

 

Mina resultat på cykelvasan

2010:             1:02               2:08               3:45               4:41               4h 43min

2011:             1:00               2:19               3:32               3:59               4h 22min

2012:             0:57               2:25               3:40               4:07               4h 29min

2013:             0:58               2:22               3:39               4:07               4h 28min

(Mångsbodarna, Evertsberg, Hökberg, Eldris, Mål) Banan förlängdes 2012, den blev ca 5 km längre!

 

Min tid i år innebar en 32:a placering av 98 i min klass.

 

Resten av gänget gick det väldigt bra för! Patrik slog förra årets tid med nästan en timme och kom in på 5.37! Han slog sitt personbästa med över en haltimme! Kul! Nöjdare patrik får man leta efter! Brorsan, slog förra årets tid med över en timme (två punkteringar förra året) och kom in på 4:08! Galet bra!  Mamma körde stabilt som vanligt och kom in på  6.07, en tid hon hållt sig kring de senaste cykelvasorna. Lars körde vasaloppet på cykel för första gången (har dock imponerande 14 vasalopp på skidor i bagaget!). Han körde på odämpad hybrid och hade lite punkteringsstrul, men passade på att göra en galet imponerande spurt på upploppet och flög in på 5.30! Det var roligt att vi i år samlades allihopa på en förutbestämd gräsyta och hejade in alla, en efter en! Det är ju detta som gör träningen och tävlandet så roligt! Att få träna och tävla med nära och kära, och få skratta, peppa, gnälla, tjoa och fira tillsammans!

 

Mina fina vänner Mia och Elna är så himla imponerande! De plockade några minuter var på sina personbästa och kom in på 3.45 respektive 3.52, vilket innebar 7:e resp 13:e klass av 187 i sin klass!

 

Så helt klart en himla massa bra resultat bland vänner och familj. Grattis till alla! Grattis till oss! Tack till Cykelvasan för att det är ett så bra och trevligt och välorganiserat arrangemang! Tack till vädergudarna som tog en paus i det eviga regnandet just under de timmar som cykelvasan pågick, och gav oss sol istället!

 

 

 

 

 

 

Fler bilder och mer läsning från tidigare år med cykelvasan finns på blogginläggen nedan:

Mormors systers man, Axel Thörnqvist, var båtbyggare och nån gång troligen på 60-talet beställde mormor en båt av honom. En jaktkanot, dvs en roddbåt. Under min uppväxt så brukade morfar ro ut på morgonen och tömma nätet. Och pappa älskade att ro den och han brukade ro så det blev svallvågor! Jag tyckte det var så häftigt att åka med när pappa rodde och båten liksom nästan flög fram på varje roddtag.

 

Sen brukade den lilla lilla roddbåten lastas med ungar och fika och så rodde vi ut till ön (mamma paddlade kajak, vilket jag också gjorde när vi blev större). Med vänner på besök åkte vi någon gång liten gummibåt dragen av denna med pappa som rodde, kommer ihåg det var hysteriskt kul! =)

 

Nu har båten stått i skjulet i många år och torkat och känt sig ensam. 2008 var den i, men då va den rätt sliten ändå... Men nu i sommar så har den varit på renovering hos Joel Ingesson, en ung entusiastisk och väldigt duktig båtbyggare som har sin verksamhet på Rosenholm. Sista veckan på vår semester i Kuggeboda så blev den klar och vi fick några dagar i Kuggeboda med den i vattnet! Åh hej, vad fantastiskt vacker den är och vad rolig den är att ro! Underbara underbara vackra hantverk!

 

Första fyra bilderna är från sista semesterdagen, när vi smet från städning och stängning och rodde ut till "ön" istället! Först rodde jag en timme själv i väldigt lugnt fint vatten, och sen rodde Patrik med Emi och grejer ut till ön och jag simmade bredvid! Vi måste stått för god underhållning för alla Kuggebodabor med havsutsikt under dessa två veckor. Men jag var ju tvungen att se om det gick, och det var ju inga problem (bara lite väl mycket tång)! Vi har alltid hört historien om när pappa rodde till "ön", och det har jag alltid varit så impad av. Det är ju jääääääättelångt dit, eller var iaf när vi var barn. Nu är det helt plötsligt bara 800 meter kanske? Tog en kvart att simma ut! Fast när vi skulle hem hade det blåst upp och jag fick åka med hem. Emi sitter nöjd och spanar, som om hon aldrig gjort annat!

 

Sista två bilderna är från torsdagen när mamma, Lars och lillebror var och hälsade på och det blev middag och beundring och provroende av båten. Här ror lillebror och mamma åker med. Lägg märke till de gamla traditionella flytvästarna.. ;)

 

 

Ja, nu har jag jobbat en vecka, men ännu tänker jag på kossor, fika, hav, mys, vänner, lugn, korsord och sådär... =) Sista dagarna på semester gick så himla fort! Men vi hann med allt möjligt faktiskt. Onsdagen så kom pappa och Ingalill ut och hälsade på. Himla mysigt.

 

 

Bättre sent än aldrig. Nu om mitt kalas i Kuggeboda som var under Kristi himmelhelgen. Istället för att i år fira födelsedagen med vänner i Kuggeboda som jag brukar, så bjöd jag in till släktkalas! (Vännerna får komma och hälsa på nån annan gång!) Patriks släkt hade ju fortfarande inte varit där! Vi lyckades hitta en tid två veckor innan min födelsedag som funkade för alla. Mina yngsta bonusbröder, som ju känns som bröder, kom också, och hej och hå vi blev rätt många ändå!

 

Det var roligt att få vara självisk och göra kalas på mitt sätt, och det blev en riktig Karla-fest med allt jag gillar! Alla från min närmsta släkt på plats! Jag björd på enkel men god mat, alla satt tillsammans (trångt men mysigt). Mamma hade gjort fånig tipspromenad ner till badplatsen och tillbaka och parade hänsynslöst ihop folk som inte kände varandra två och två. Väldigt roligt! Jag gick med Maria, och pinsamt nog vann vi inte, då många frågorna handlade om mig, min familj och Kuggeboda! Fast frågorna var luriga och jag tyckte många svar stämde in! Anders och Ingalill vann! De har minsann öronen öppna och koll på läget!

 

Sen god chokladtårta mamma gjort och gott kaffe från nya Moccamastern. Patrik var i sitt esse och hann med att båda vara bartender, servera, underhålla, diska och gud vet vad. Rebecca stod för fotandet. Jag bara och skrattade och njöt. Efter tårtan trängde vi ihop oss i vardagsrummet och Richard och pappa turades om att spela gitarr. Favoritlåt efter favoritlåt levererades. Jag har världens bästa familj!

 

 

Kristi himmel så åkte jag, Patrik, mamma och Lars ut till Kuggeboda en sväng och njöt av havsluft, fikade och fixade lite. Men vi var rätt sega efter dagens stängslingspass i Johannishus. På eftermiddagen/kvällen sen så fick jag och Patrik fart och klippte gräs, klippte taggbuskar, hängde upp hängmattan, städade, hämtade extraporslin på vinden, dukade, satte upp nya gardiner och la in de nya kuddarna... Sen åkte vi hem, köpte pizza och deckade i soffan... Vilken dag!

 

I lördags klämde vi alla in oss i mammas lilla bil och körde ut till Kuggboda och det blev en fantastisk dag med sol och barfotapremiär! Och en härlig blanding på trädgårdsarbete och slappa... Äppelmust på bag-in-box, har ni sett det innan!? Lite kul, tycker jag! =)

 

 

 

Pappa köpte en fin stadscykel förra året när han gick i pension och detta var cykelpremiär för honom i år. Han älskade att cykla runt i bergen i Oregon när han var yngre på en klassisk racer som han också hade med till Sverige, men den blev stulen sen. Nu efter många års uppehåll i cyklandet blirt det förhoppningsvis ett bra tillskott med en riktig cykel.

Ja, för pappa som aldrig tränar så var det en rejäl tur med Nättraby och tillbaka, men vi tog det lugnt med flera titta-på-vitsippor-stopp och sådär. Det var kul att besöka ormådet där vi bodde i så många år. Vi stannade och pratade med några grannar som bor kvar, föräldrarna till några av mina bästa vänner då, så himla kul att ses igen! Vi spanade också in huset vi bodde i och fikade nere på restauragen vid konsum innan vi cyklade hemåt igen.

 

Inte ett moln på himlen och äntligen varmare i luften (men rätt kalla vindar). Och äntligen äntligen vitsippor och blåsippor!

 

Fredagen var nog en av de längsta dagar jag varit med om. Jag  var i Karlskrona på begravning. Fredrikskyrkan var nästan fullsatt med massa släkt och massa vänner. Det var väldigt väldigt sorgligt och tårarna verkade inte kunna ta slut...Ofattbart. Min bonusbror, en fantastiskt fin, omtänksam och musikalisk människa har lämnat oss. Många fina kramar och mycket fin musik på såväl begravningen som resten av helgen höll ihop familjen och vännerna. Stan har varit full av mina stora fina bonusfamilj hel helgen, så glad jag får vara en del av den. Och Joel, du kommer alltid finnas i våra hjärtan. Vila i frid. ♥

 

 

Sista dagen i Duved hade jag finkameran med mig hela dagen. (Det var visserligen ett tag sen, men sorterat bilderna först nu.) Jag och bror började med att traska upp till stora liften för att hänga på låset och åka helt orört nypistat. Vi tog några härliga, snabba, endorfinhöjande lyxiga åk och sen mötte vi upp gänget och hade en riktigt rolig heldag där vi alla åkte utför och alla åkte bra! Rebecca åkte väldigt bra för att vara sin tredje dag! Hon visade också oss ett gupp som vi lekte lite på..  På väg hem från inlämningen av skidor och snowboard blev det plastpåse-race för att sen övergå i snöbollskrig. Här bjuder jag på några av den dagens bilder, som jag tycker sammanfattar veckan ganska bra. Mycket utomhus, mycket familj, mycket trams och lek och fart men också tid för god mat/fika och häng.Fint det.

 

 

 

 

Sluta! Denna värld är så orättvis! Det är ofattbart! 37 år är för ungt! Jag vill inte ta in detta. Det går inte att förstå. Måste. Försöka. Förstå.

 

Min bonusbror lever inte längre. Han var en duktig konstnär och kompositör, väldigt fin och omtänksam.. Så många som gillade dig så mycket..

 

Vila i frid, kära Joel. <3

God morgon, vänner! Idag fyller denna stiliga, modiga man 50 år! I Duved åkte han utför för första gången! 2012 persade han på halvmarathon med 1.39. Antal lopp han har genomfört på cykel, löpning, och skidor är svårräknade. En bra förebild helt enkelt. Denna födelsedag tjuvstarade vi i Duved med champage, presenter (förkläde på bilden) och riktigt lyxig god middag på en italiensk restaurang i Åre. Grappa hette den och hade mysig inredning (dock lågt i tak), trevlig personal och riktigt riktigt god mat och dryck. (Carpaccio på bilden, fint det!)  Efterrätten blev hemma, inte riktigt lika fancy utan en hederlig kladdkaka. Kompenserade detta med en grädd-skidbacke och 50 ljus. Ja, som sagt, i vår familj gör man lite som man känner!

 

Hoppas du har en toppendag, Lars!

 

 

 

Mitt i veckan fyllde Rebecca år. Och hej, välkommen till vår knäppa familj. Inget är som det ska utom man gör som man känner för i vår familj. Rebecca gillar potatis, väldigt mycket. Kall, varm, kokad, stekt, bakad, mosad, whatever. Så ja, det är en kall kokt potatis med ett ljus i framför henne på bordet. :P

 

På kvällen gick vi ut och åt på det ända stället i Duved som serverade bakad potatis.... sen stugmys då. Av det bästa slaget, med skratt och bus. =)

 

Saknar det. Det är lite tomt här, men lite skönt med plats. Ser ni vad mysigt vi hade det. =)

 

 

 

(bildsortering pågår)

Idag har jag och Adrian kört snowboard och Patrik och Rebecca slalomskidor.

 

Rebecca åkte utför för första gången. Efter lite åk på magen, åk på ryggen, lite baklängesåk och nåt besök i en snöhög så kom hon på vart vi skulle och att det gick att båda svänga och bromsa, och då gick det fint. Hon fick en privatlektion fick av oss i födelsedagspresent och det var nog bra. Snäll duktig lärare underlättar. =)

 

Idag var det  snöstorm och skitväder på morgonen, men framåt lunch helt underbart skönt och vi fikade i solen utan jackor. På eftermiddag och kväll var det åter igen typ snöstorm. Efter några åk gav vi upp och några av oss tog bussen in till Åre och spanade in läget där. 

 

Nu har stora gänget åkt klart på längdskidor och bytt in dem mot uförsutrustning. Men det blev lite kul åkning ihop och i olika gäng och med gott fika och med väder som relativt snabbt växlar mellan kallt och varmt, snöstorm och sol och vindstilla. Udda. Men man får njuta när solstrålarna är framme!