Torsdag kväll i Kuggeboda

Skrivet i torsdags kväll:

Efter tvätt, handlande, matlagning och packade bar det av mot Kuggeboda.

Jag lyssnade på ljudboken (”Restaurangen vid slutet av universum” av Douglas Adams) hela förmiddagen under allt fixande, allting bara gick i farten, hoppas jag fick med allt tänkte jag när jag bar ner det i omgångar. Det ser ju bra ut. När jag kommit till Hasslökorset kom jag på att jag glömt all kyld mat jag lagat och köpt och planerat så fint. Suck! Bara att vända...

Väl här ute blåste det storm och vattnet var mörkt blått med vita gäss. Kallt på framsidan, men riktigt riktigt varmt och gott på verandan. Låg där och läste Doktor Glas (som jag för övrigt kom ihåg mycket mer av än jag trodde, från när jag läste den på gymnasiet, läste dock inte slutet då). Hundarna sprang runt runt runt huset och busade i gräset och fick glädjeryck och rullade sig och grävde gropar, men var jätteduktiga och stannade på tomten och kom upp och kollade till mig ibland. Tänkte att jag lär ju höra när min kusin skulle komma på moppe, där i tystnaden. Så kom han på en miniminiliten tyst moppe! Mycket blank och fin, men pytteliten verkligen!


Det är mest han och jag som använder sommarhuset och vi gick runt och tittade på vad som behövde göras och vad de gjorde sist de var här. Vi gick också längs vattnet, lugnt och fint och mysigt....tills Emi fick syn på fåren som inte var där förra veckan och stack iväg. Iga kopplades och hon och Johan stannade vid stenarna medan matte sprang som en idiot i flipflop efter en fårskalle till hund. Dummadummadummahund. Dummadummadummahunden kopplades till slut och matte släpade tillbaka hund till Johan, Iga och stenarna.

Matte som hade bikini under lämnade kläder och saker på sten och traskade ut i vattnet och plockade upp ett litet rädt lamm och bar det lilla rädda lammet bort till fårflocken långt bort där det bäande vid återseendet av flocken. Tur lammet var van vid människor. Hoppas det återhämtade sig snart. Tur det var varmt i luften. Men usch vilken hemsk hundägare jag är, en sån som alla icke- eller småhundhundsägare finner oansvarig och inte borde ”ha en sån hund om hon inte klarar av det”... %#&¤% De som skött sig så fint hela eftermiddagen.

Vi gick tillbaka och vi fixade lite här i huset, och diskuterade vad som skulle göras inne. Sen åt vi paj på verandan med alla fönster mot vattnet och tittade på buskar, björkar, ekar, massa olika fåglar, en stor rovfågel som spanade och till sist dök... Nu sitter jag i kofta och raggsockar, lyssnar på ljudbok och skriver samtidigt. Vilket förklarar om jag skriver lite osammanhängande eller inte riktigt hänger med i ljudboken. Kan ju inte bli värre än den gången jag råkade ha cd-spelaren inställd på random...

Kommentarer
Postat av: Karro

Varför läste du aldrig slutet på boken första gången? Knasigt...



Stackars lilla lamm, tur att du räddade det! (Var det alldeles underbart mjukt och ulligt?)

2009-05-02 @ 18:07:16
URL: http://korrre.blogg.se/
Postat av: Karla

För att det var i slutet av IB, fråga nån som gått IB så vet du varför.



De andra såg alldeles mjuka och ulliga ut. Detta var bara blött och trassligt nu. Fast hade jättefina öron han jag reflektera över på vägen..

2009-05-02 @ 23:31:06
URL: http://possibly.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0