Anything is possible

Stopp för att rulla sig var 100:e meter nu när det är snö! Japp hon gillar snö!

En kär vän till mig tyckte det var lite lite Emi-bilder nuförtiden. Bättring på det! :)


Ligger mellan Jämjö och Torhamn, en sjö med långgrund sandbotten och sen plötsligt jättedjupt! Blev ett naturreservat för några år sen. (På östra sidan inget reservat dock och fina promenadstigar)



Emi och Corda hade hur mycket energi som helst i Fredags. De sprang runt i cirklar och busade och busade. Fick stoppa dem emellanåt för de blev lite väl vilt. De brukar inte bry sig så mycket om varandra så mycket annars!



Paus vid sjön, men sen...


(klicka på de små bilderna för att se större)


Vilket fynd!

Märkligt väder idag. Strålande vacker morgon med sol och blå himmel. Gick in till stan och en sväng med Emily på Brändaholm och Saltö. Bara några minuter efter jag kommit innanför dörrarna hemma bara vräkte det ner!


Men Brändaholm är trevligt. Och fint med sällskap!

"– Att variera långa intervaller gående uppför till exempel en slalombacke med kortare intervaller där man springer med stavarna, är ett bra sätt att bygga uthållighet för överkroppen. Man kan gå väldigt hårt i backarna men man ska undvika att gå över sin gräns för att få mjölksyra. Den här typen av träning är bra då den ligger väldigt nära den stavteknik man använder vid skidåkning, säger Håkon Breistrand."

http://beta.marathon.se/tr%C3%A4ning/l%C3%B6pning-chansen-r%C3%A4dda-vasaloppsformen



Jajaja, jag har hört det om och om igen! Det är skidgång + bålträning som gäller när det är barmark. Jag har varit ute och provat några gånger och min slutsats är att det är svårt att hitta "rätt backe". Mycket som kan gå fel:

• för brant
• för platt
• för kort (för lång är den ju iaf inte, då behöver man inte springa hela..)
• asfalt eller fruset grus (stavarna får inget fäste)
• för lerigt (när det inte är fruset)
• för ojämnt underlag (så man trampar snett och stavarna fastnar i hålor)
• för mycket folk (t ex västra mark på helgerna)
• för mörkt (på kvällar)

...eller är det bara jag som är för kräsen? När det gått några veckor sen sist så tänker jag att NU ska jag göra ett försök, men sen slutar det med att jag står där med mina stavar och ser dum ut till sist ändå med en besviken skara hundägare/mammor/grillare/fönstertittare innanför som inte får någon show. Så joggar jag hemåt igen med stavarna i handen och ser ut som om jag vet vad jag gör...

 

Googlade på skidgång för ni skulle få nån bild/film, men det var dåligt med sånt. Visar istället en med Älghufs, ser ni hur roade de ser ut? (eller inte?)


Älghufs innebär att man springer man med stavar (oftast i backe). Skidgång och skidgång med sprätt innebär istället att man tar stora långa klliv, man skjuter fram höften och skjuter ifrån med hela foten och kraften går mer framåt (inte lika studsigt upp och ner som älghufs). Skidgång är mer tekniskt och bra träning teknikmässigt för skidåkningen. Skidgång med sprätt är innebär att man "hänger" i luften jättejobbigt, pulsen går upp på nolltid och armar/ända/ben får verkligen jobba). Det känns dock jättelöjligt men är säkert jättenyttigt...

...inte att förväxla med stavgång då man har ett par väldigt korta stavar som man släpar efter sig alternativ slänger framför sig när man är ute och promenerar!

Utflykt till Alljungen med Karolina och Emi i lördags. Inte varit där på 6 år och 8 år innan dess (med skolan resp isbadsvak när vi var små!). Dumt, så himla trevligt område! Tar ca 30 min dit med bil, om man tar rätt väg. Friluftsfrämjanden har en mysig stuga med brasa och massa bänkar och så som är öppen på helgerna. Man kan även hyra rum på övervåningen, ser ut typ som vandrarhem. Bastu finns precis nere vid vattnet som man kan hyra med.



...men vart leder trappan på baksidan?




Veckans läsarfråga: Vad är detta?

Ibland blir det högvatten, och man märker det så väl när man går med hunden på typ samma ställen varje dag. Men igår var det verkligen extremt högt! Många bryggor hade försvunnit helt, flytbryggorna gick inte att nå ut till och vattnet hade svämmat över cykelbanan till stan samt utfarten till ett av husen på Långö.



Tillagt efteråt:
http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/se-karlskrona-slukas-av-det-hoga-vattnet%283112485%29.gm

Snöbus



Stugmys




Häng på Pernilla Wiberg Hotell. Soft. :)

Jag åkte tidigt tidigt första morgonen, sen pallade jag inte. Dels för att det var för kallt, dels ospårat, dels mörkt och dels alldeles för tidigt. Så de andra dagarna promenerade jag med vovven på morgonen, sen frukost och sen utföråkning med de andra. Sen körde jag längdpass på eftermiddagen eller kvällen. En dag hann jag ut medan det var ljust (var för dåliga förhållanden för att åka utför på em). Då åkte jag med mamma och Emi på en långrunda och det var riktigt härligt! Emi skötte sig kanonbra och var supertaggad den dagen. Vet att hon inte ska springa i spåren och höll sig snett framför mig hela tiden. Drog bara lite ibland, men höll ändå kopplet nästan sträckt. Pefekt! Fast nästa gång jag tänkte åka bara en liten runda med henne då tyckte hon bromskloss var roligare än draghund eller springa-snällt-vid-sidan-hund, så då fick Patrik komma och hämta henne. :P




Det absolut häftigaste på hela veckan vad dock en eftermiddagen när jag gav mig ut på långrunda i skymningen. Kvar uppe på belysta träningsspåren såg jag häst och vagn och det kändes så idylliskt. Sen gav jag mig ut på Burusjörundan. Jag var väl förberedd med pannlampa, blåbärssoppa, valla och kamera med i midjeväskan. Tyvärr så tog batteriet slut nästan direkt, jättekall dag... Vackert i skymningen med gärdsgårdar och fullmåne som lurade bakom molnen. I den jättejättelånga uppförsbacken som finns på den rundan stannade jag och drack blåbärssoppa och vallade om, hade noll fäste och backen är lång... När jag var klar där hade molnen flyttat sig och det var stjärnklart och fullmåne och jag stängde av pannlampan och åkte i månens sken och snöns gnistrande med perfekt valla uppför hela backen och sen gled över ängarna hela vägen tillbaka till stadion.

SÅÅÅÅ häftig känsla att åka i månljus och tystnad och bara swischa fram på välvallade skidor!


Sammanställning av veckans längdskidåkningspass:
Tisdag morgon 7km, Emi med och dåligt fäste.
Tisdag kväll: 20km, snöade och blåste men inte så kallt, dåligt fäste
Onsdag kväll: 12km med mamma, sen 7km själv, vind och snö och dålig sikt
Torsdag kväll: 24km i skymningen/mörker. Häftig åkning i fullmåne med bra fäste!
Fredag kväll: 18km (mamma med en bit), Emi med och jätteduktig, bra fäste, tränade utan stavar och det kändes bra. Antingen var det för det var kallt och uppehåll eller så har jag lärt mig valla bättre...
Lördag kväll: 6km med bromshund sen 21km till själv, kallt, bra fäste, varm blåbärssoppa. Körde hårt!

Totalt 117km!
Bra för att vara på en vecka och med ca 4-5 timmar snowboard per dag, men det sägs att man bör åkt 50mil skidor innan vasaloppet.... För att jag ska komma ens till hälften så behöver det komma snö NU!

Såhär nöjd ser jag ut!


Brorsan börjar bli grym på snowboard! (snart kan han hänga med mig... :)


Mamma säger varje år att det känns nervöst att åka, men sen åker hon ner hur snyggt som helst!


Dock lyckades Patrik skada tummen första åket andra dagen, så sen gled han ner lite försiktigt utan stavar de andra dagarna. Tur vi ändå var där för att mysa, fika och umgås också.. Men en snygg pose fick jag, när jag klagade på att jag inte hade några bra bilder på honom. :)


Två dagar hade sol på morgonen nån timme. Det är sååå gött, det gör verkligen skillnad!


Jag gillar verkligen sol och snö!

Bara för att ni inte ska tro att det var sol och fint hela tiden, här är några mobilbilder (klicka på dem för större:)

Början av veckan snöigt och dålig sikt. Väldigt kallt och blåsigt i slutet av veckan! Och blåsigt upp på toppen! Mitten av veckan snöade det massa. Emi trivdes dock kanon i alla väderförhållanden och satt gärna i fönstret och spanade, vi bodde på markplan och många hundar gick förbi precis utanför!


Idre är kanon för längdåkning och det är bra för det är "bara" 12 timmar att köra (jämfört med Åre eller kanske alperna är det ju nära). Men utföråkningen är nog bra för nybörjare och barnfamiljer, men nu var det verkligen bara två backar som vi kände var rätt kul att åka i. Helt okej denna vecka men nix, nu blir de inge mera snowboardåkning för mig i Idre. Nu börjar Patrik bli duktig med, så det blir alperna nästa gång!