Anything is possible

På sistone har jag bara skrivit och visat bilder utan att tänka. Jag tror att det är en effekt av sommaren, man bara lever och njuter utan att hinna reflektera. Mina helger denna sommaren har verkligen varit helt underbara! Att både Patrik och jag har jobbat fasta mån-fre dagstidsjobb gör verkligen skillnad. Helgerna blir verkligen helger. Så mycket mysiga utflykter vi gjort och härliga människor vi har umgåtts med.

Men nu är jag tillbaka i skolan och det känns som vanligt konstigt första skoldagen efter sommaren. Det är återigen dags att ta tag i rutiner och sig själv och hemmet och allt och lite till. Avstressad efter en vecka i Åre känns det fortfarande okej, men jag börjar känna att jag behöver en rutiner och en mental taktik för denna höst.

Var har jag mig själv denna höst?

Vi börjar med skolan. Kurserna vi ska läsa nu, juridik och detaljplanering, känns konkreta och jag tror de kan passa mig. Det känns bra. Sen är det ju inte så mycket kvar faktiskt. Ett år sen borde jag vara klar! Innan dess måste jag dock bestämma vad jag ska skriva mitt exjobb om, skriva det och få godkänt på det. Helst ska det ju vara något skitbra som leder till ett jobb!

Jobb. Jag ska inte jobba på montmartre i höst, och det känns jättekonstigt. Jobbat där i tre år och gillar det verkligen, men kände nu att det är dags att ta tag i min framtid och jobba med något relaterat till min utbildning (och som har bättre arbetstider). Så jag ska dels göra färdigt och presentera och revidera projektet jag jobbat med åt Lessebo kommun i sommar och dels jobba lite åt mamma på arkitektkontoret.

Träning. Att träning alltid tar så mycket plats i mitt liv. Jag har funderat rätt mycket på det i sommar och jag har bestämt mig för att jag nu ska köra på så mycket jag kan orkar och vill och bara köra på i ett år till och genomföra en svensk klassiker. En dröm jag haft som jag inte trodde skulle gå i uppfyllelse på många år, men nu känns den möjlig. Det innebär hursomhelst att jag kommer fortsätta träna en massa, så länge jag tycker det känns roligt. Det som är svårast när man tränar mycket är att hinna umgås och hålla kontakt med nära och kära. Det är så lätt man tappar folk när man aldrig kan komma på spontana grejer för att man tränar.. Ni får säga till mig på skarpen om jag börjar för osocial!

Mat. Jag läste just en blogg som INTE handlade om mat och kost och träning och mode och vara smal och snygg. En sån blogg man blir glad av, men hon diskuterade ändå det i sin blogg då hon fått massa frågor från sina läsare. Och jag kan konstatera att även om jag emellanåt tränar mycket så beror det på att jag vill klara ett mål, vinna över vissa personer, kunna skryta med att ha klarat något utöver det vanliga. Inte för att jag är rädd för att bli tjock. När det gäller godis försöker jag hålla mig till mörk choklad. Jag har även slutat med havregrynsgröt och pasta  när jag fixar mat efter att ha lyssnat på Colting och det är inget jag saknar. Men det finns inga krav och regler och man får aldrig i mitt liv. Jag äter allt som bjuds och jag äter chips, godis, hamburgare och allt annat när tillfälle ges. And I love it. Ibland tänker jag att jag ska lägga om min kost och äta bättre. Men nej, det är inte jag. Jag tränar mycket när jag känner för det och tränar det jag känner för och det är samma med mat. Men jag gillar naturnära och ekologiskt och försöker laga så mycket som möjligt själv och jag är ständigt på jakt efter produkter som är lokalproducerade, natuliga och med få konstgjorda ämnen i sig.


Hemma i Karlskrona igen och jag kan njuta av att min födelsedagstomatplanta har fått tre små tomater, att det fortfarande finns några enstaka smultron på mina plantor och att det gått alldeles utmärkt att odla morötter i balkonglådan!