Tänk att jag glömt så mycket
På bara en vecka är det så mycket av verkligenheten och vardagslivet som bara trillat bort på nåt vis.
Jag hade glömt:
Jag är inte heller glad att vara tillbaka i skolan, där finns ingen Hanna och folk är trötta på att vara där trots lov och många är sjuka. Jag är inte glad över att jag är uppskriven på att jobba en massa trots jag skulle gå ner i timmar, eller att vi har massa att läsa i skolan i tjocka böcker jag inte förstår... Men jag gillar ju er kära klasskamrater, vad har jag gjort för ont? Jag vet inte vad jag ska svara när ni beklagar er, jag önskar jag kunde göra något med det kan jag inte. Jag kan inte ens hålla med.
Jag är glad för jag haft en bra vecka och jag är glad att jag känner massa fina människor. Jag är glad för att jag kan trampa fram på min gamla skruttiga cykel (nu med nypumpade däck!) och glad för att jag haft en sån härlig vecka i Duved och glad för att min kropp klarar fysisk akitivtet så många timmar så många dagar.. Jag är glad för jag bor i en sån fin lägenhet med en sån trevlig sambo. Och det är minsann lyx att komma hem till nystädad lägenhet, renbäddad säng, fylld kyl och nybakade muffins. Hannah och John har bott i lägenheten hela veckan... Bättre lägenhetvakter kan man inte få!
Tänk att man får glömma, men inte glömma att leta upp det positiva i tillvaron!
Jag vet att jag bara brukar lägga upp bilder, inte skriva. Men idag blev det text, då de jag brukar prata av mig med sover, är sjuka, är bortresta, jobbar. Men bilder från Duved ska ni få! Snart.
Jag hade glömt:
- att man inte kan gå till skolan i mjukiskläder och goretex-kängor
- att man borde borsta håret innan man går ut
- att morgonrundan med hunden inte är i -15 och och massa snö och utan bilar och slask
- att vi inte har tvättmaskin, torksskåp, bastu eller diskmaskin
- att folk i skolan inte är glada (Vågar man försöka vara trevlig och fråga hur nån haft det!?)
- att man på jobbet ska försöka se ut som om man faktiskt gör något hela tiden
- att min cykel inte hade luft i däcken och att växlarna hängt sig
Jag är inte heller glad att vara tillbaka i skolan, där finns ingen Hanna och folk är trötta på att vara där trots lov och många är sjuka. Jag är inte glad över att jag är uppskriven på att jobba en massa trots jag skulle gå ner i timmar, eller att vi har massa att läsa i skolan i tjocka böcker jag inte förstår... Men jag gillar ju er kära klasskamrater, vad har jag gjort för ont? Jag vet inte vad jag ska svara när ni beklagar er, jag önskar jag kunde göra något med det kan jag inte. Jag kan inte ens hålla med.
Jag är glad för jag haft en bra vecka och jag är glad att jag känner massa fina människor. Jag är glad för att jag kan trampa fram på min gamla skruttiga cykel (nu med nypumpade däck!) och glad för att jag haft en sån härlig vecka i Duved och glad för att min kropp klarar fysisk akitivtet så många timmar så många dagar.. Jag är glad för jag bor i en sån fin lägenhet med en sån trevlig sambo. Och det är minsann lyx att komma hem till nystädad lägenhet, renbäddad säng, fylld kyl och nybakade muffins. Hannah och John har bott i lägenheten hela veckan... Bättre lägenhetvakter kan man inte få!
Tänk att man får glömma, men inte glömma att leta upp det positiva i tillvaron!
Jag vet att jag bara brukar lägga upp bilder, inte skriva. Men idag blev det text, då de jag brukar prata av mig med sover, är sjuka, är bortresta, jobbar. Men bilder från Duved ska ni få! Snart.
Kommentarer
Postat av: Maria
Jag gillar dig, Karla!! Och är glad för att vi träffades i Kaaalmaa i julas och snart ska ha en reunion här uppe i Linkan! :) Vad mycket fina bilder från Duved - ni verkar ha haft en toppenvecka! Och det där med att man bör passa sig för energitjuvar, det är så sant som det är sagt! Men också så mycket lättare sagt än gjort, tyvärr. Någonting man kommer lära sig på sikt, förmodligen... En stor kram till dig, kära vän!
Trackback
