Träningsläger i skåne och klungteori!
I helgen var det träningsläger med Team Rynkeby Jönköping i Ljungbyhed. Nu kommer mitt kanske längsta blogginlägg nånsin, men ni behöver inte läsa. Det står bara att cyklingen går bra, hur vi cyklar i klunga och att jag har haft en fantastisk helg! =)
Det var tredje och sista träningslägret innan Paris-resan (men vi har några få träningspass då alla samlas kvar). Vi var på en f.d. militärförläggning som nu är ett vandrarhem med väldigt mycket av originalinredningen kvar. Där var även Malmö- och Helsingborgslaget, så det var väldigt mycket gula cyklister och gula cyklar. De som var nere tidigt på fredagen körde ihop, annars cyklade lagen var för sig. Men vi åt frukost och middag ihop och hade lite olika kvällsaktiviteter. Det var kul att träffa dem och prata om klungkörning och team building och så!
Lördagen började med att jag vaknade upp med lite ont i halsen, men kroppen och huvudet kändes bra så körde på. Kroppen och benen skötte sig fint och var starka. Men jag gjorde inga dumma ruscher, höll mig lugn på partierna med fri fart och bara rullade med. Vi cyklade 20 mil, med ett bra snitt på över 28 km/h. Det kom några regnskurar och var allmänt grått och trist väder, men det var ingen som klagade. Kul att träffas och få cykla ihop igen! Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika dukades upp av vårt fantastiska service team. Vilket gäng, de möter alla oväntade saker som dyker upp under dagen med stor kreativitet och ett smajl! Jag är så imponerad!
Söndagen vaknade jag upp igen med halsont och nu även täppt i näsan. Jag hade en dialog med mig själv om jag skulle cykla eller inte. Jag skulle aldrig kört om jag var hemma och skulle ut på träning, men idag kändes det så viktigt att få cykla med laget. Känna att vi är redo. Få vara delaktig. Det kändes värt att åka på en förkylning. Kroppen kändes bra och jag ville verkligen köra med laget, så det gjorde jag. Vi cyklade 15 mil, med ett snitt på strax över 26 km/h. En fantastiskt vacker runda, som också var mer backig än gårdagen. Strålande solsken, så det kändes riktigt fint. Det gick faktiskt bra trots början till förkylningssymptom. Energin försvann framåt eftermiddagen, fanns ingen kraft kvar till mer än bara fokusera på att inte tappa och cykla jämnt. Men det kan likaväl bero på dåligt energiintag. Vi åt tidig frukost och sen lunch, däremellan hade jag svårt att trycka i mig tillräckligt med energi. Kände mig inte alls lika pigg som gårdagen, men det var inga problem att hänga med laget. Benen var helt ok och inte ont nånstans. Heja kroppen!
Klungkörningen börjar bli riktigt snygg nu. Jag trodde aldrig att det skulle fungera att cykla i klunga med över 30 cyklister, men det gör det! och det är riktigt roligt! Tänk hur många man har att prata med och antal fina rumpor att spana in! =)
Nu har vi hittat rollerna när vi cyklar i klunga. En farthållare som bara roterar bland de sex främsta, som ansvarar för att hålla en jämn och bra fart. Påminna om att rotera, och att cykla på ett sätt som gör att hela klungan får så lite "dragspelseffekt" som möjligt genom korsningar, backar och när vi roterar. Vi har en som är klungansvarig varje dag, denna person roterar i hela klungan och har koll på läget. Hen bestämmer när vi stannar, när vi pausat klart och har alltid sista ordet om det blir några oklarheter. Dessa två roller växlar mellan några olika personer.
En bra bit före klungan kör häftigaste Janne (och Åsa bak) på motorcykel och visar vägen och förvarnar trafiken. Riktigt skönt, då behöver inte alla ha koll på rutten vi ska cykla. Längst bak i klungan har vi en grindvakt, Peter. Han är uppmärksam, omtänksam, kan mycket om cyklar/människor/kroppen och är helt sjukt stark. Så om någon blir trött eller får nåt strul, så fixar han. Peter, farthållaren och klungansvarig (samt MC) kör med komradio, och på sätt kan Peter rapportera om någon har cykelstrul eller om vi behöver sänka tempot.
Förutom dessa så har vi i laget några utpekade "hjälpryttare", några starka cyklister som går ur klungan och hjälper till att dra ifatt sen om någon enstaka behöver ta ett kort stopp (för klädbyte, punka, kisspaus). Peter förvarnar då klungan som sänker farten. Detta har hittills funkat bra för oss, skönt att slippa stanna hela klungan! Vi har även några sjukvårdskunniga, som ska ta över befälet om någon olycka skulle hända.
Efter klungan har vi en mekbil som har några extra hjul, som man snabbt kan byta till om någon får punktering.
Nån annastans finns en servicebil full med mat och dryck och världens bästa service team. De kör i förväg och dukar upp och välkomnar oss med kramar, leenden och "give me five". De vet nu vem som gillar vad och tar väl hand om oss. De löser alla eventuella märkliga saker som kan uppstå under en dag med stor kreativitet!
Laget är bäst! Jag så himla imponerad av detta fantastiska lag! Det känns grymt skönt att vi funkar så himla bra ihop nu, då kan vi ägna oss åt att skratta och njuta på cyklingen på väg till Paris!
Bästa födelsedagen! I söndags fyllde jag även år! Innan vi cyklade iväg sjöng alla för mig, och jag hann få många kramar under dagen! Det bästa var ändå att vi innan bestigningen av Hallandsåsen råkade träffade på lillebror som tränade med Ride of Hope inför England-cyklingen. Fick en snabb kram och grattis. <3
Laget sett från mekbilen, vid en av många fina skånska slätter och framför en brant Hallandsås.
Kommentarer
Trackback
