Anything is possible

En rejäl cykeltur brorsan och jag tänkt att göra länge! Ett gäng från hans Ride of Hope lag skulle följt med, men de hoppade av allihopa. Jag velade in i det sista, visste inte om det ens skulle bli av. Men vädret såg toppen ut och båda var sugna så satsade på det! Jag tog Swebus till Malmö med bara min cykel och mig själv och det som rymdes i fickorna på cykeltröjan! Go känsla att vara på äventyr!

Sov över hos lillebror och vi lämnade Malmö vid 7 på morgonen, och rullade genom ett lugnt Malmö och sen Lund. Fram till Åhus (11 mil) hade vi motvind och kroppen kändes tung. Första 6 milen låg jag mest i vindskyddet bakom min långa stiliga bror, men efter kort paus för banan/dricka/ta-av-sig-väst så vaknade kroppen till något och vi började turas om att dra några minuter var, vilket vi fortsatte med resten av dagen. Jag är nog mest trögstartad som vanligt! Efter långt trevligt stopp i Åhus för fika och pratstund hos Patriks mamma och syster så kändes kroppen tusen gånger bättre och vinden blev dämpad i ett landskap med mer vegetation.

 

Vi rullade vidare på trevliga vägar, bra ben och bra känsla. Förbi Edenryd (fint!) Sölvesborg, Gammalstorp (fint!), Pukavik (tråkbit länges E22), Mörrum... och sen åt vi en orimlig mängd onyttigheter på McDonalds i Karlshamn och fyllde fickorna med godis innan vi rullade vidare. Gamla Riksvägen sen via Bräkne hoby och till Ronneby har sina fina partier och egentligen härlig natur, men suck så lång och enformig den är med långa sega backar. I Ronneby fyllde vi på flaskor och kontaterade att vi låg bra till i tid och var på gott humör och bra känsla, så bestämde oss för att inte ta närmsta hållet hem (längs E22), utan fina vägar över Edestad, Johannishus och Färmanstorp. Älskar vägen över Färmanstorp, men hur besviken blir man inte då när man har cyklat 23 mil och inser att hela sträckan är täckt med med 2 cm stenkross!?

 

Rullade förbi där vi växte upp och in till stan. Go känsla att från Åhus till Karlskrona känna igen mer och mer, och rulla in i Karlskrona.

 

Vilken kanondag! Det var omväxlande molnigt och soligt. Perfekt cykeltemperatur. Perfekt sällskap. Jag kände mig så stark och glad. Och vilken lyx att få spendera ett dygn med fina häftiga bror. Livet är gott!