Anything is possible

I morse var jag och simmade! Kors i taket! Första simpasset i pool på 14 månader! (sen jag flyttade från Linköping). Behöver jag säga att jag inte älskar att simma i pool? Simma ute är dock trevligt! I sommar simmade jag nåt enstaka 15 min-pass i diverse sjöar, inga längre pass och inte med våtdräkt. Längsta ute-passet 2014 landade på 31 min (Älmtamåla triatlon - olympisk distans)

 

Men simning är inte alls som med löpning/cykling/yoga (i alla fall inte för mig), att man tappar det fort om man inte utövar det. INGET har hänt sen jag simmade sist inomhus. Samma tempo (kanske en minut långsammare per km). Samma känsla (blubb-blubb-varför-gör-jag-detta-blubb-blubb, varvat med blubb-blubb-detta-är-ju-helt-okej-blubb-blubb). Fortfarande glasögon som immar igen. Fortfarande känner jag av nacken av efter passet. Fortfarande så går voltvändingarna sådär (av fyra så är en för nära och jag lägger fötterna på väggen, en för långt ifrån så jag knappt kan skjuta ifrån, en skippar jag för jag är rädd att sparka nån som står och pratar och en blir  helt okej). Det är väl det enda som är spännande. Annars väldigt enformigt. Så inte så spännande träning, men säkert nyttigt att variera med. Man skulle ju kunna köra intervaller, men jag vet inte.. Jag vill ju bara ut!