Anything is possible

• Göteborgsvarvet 18:e maj
• Vätternrundan 14-15:e juni
• Vansbro Triathlon ½IM 6:e juli ????
• Cykelvasan 17:e aug
• Berlin Marathon 29:e sept

..där målen är att ha kul med Karlskronagänget+ mamma+bror i Göteborg. Känner jag mig i form kanske jag drar på, annars gör det inget. Vättern är nog säsongens prio 1, se om jag kan bli en cyklist och komma in på en okej tid. Cykelvasan är mest en kul grej med familjen (om jag inte köper en bättre cykel, för då ska jag banne mig cykla fort), men mina 4.20 tror jag inte är för svårt att slå efter Vätternrundan med uppladdning. Berlin är jag alldeles nöjd om jag kommer i mål. Går det under 4 h skulle jag vara jättenöjd.

Men 2013 är ju inte bara lopp, lite annat är också planerat. I jan/feb kommer vi att resa till Duved en vecka för semester, umgås, längd och utför. I maj/juni kommer nog jag och Patrik åka till Malaga, Spanien, för att gå på bröllop 1 juni. (Kanske kanske lyckas vi kombinera det med lite solsemsester och kanske lite cykling?) Midsommarafton blir i sommarstugan, och alla vänner är välkomna! Blir jättekul, men kommer nog behövas lite fix kring det. Hade tänkt hinna hänga i sommarstugan också både i vår och i sommar och göra en hel del. Men det är nog egentligen väldigt bra att kombinera häng i sommarstuga med träningen, där är fint att båda simma, cykla och springa. =)

Men Vansbro då? Det är nog det roligaste loppet jag gjort på flera år! jag kan inte komma ihåg något annat lopp där jag haft så roligt inte bara efter utan också under loppet! Av flera olika anledningar; vänd+varvbana gör att man kan följa ledningen/vinnarna och vännerna hela tiden, det händer så himla mycket under ett triathlon, fina miljöer, platta snälla banor, lite mindre folk så man slipper kaos kring duschar/start/mål, många vänner från Team Blekinge kör och det var ett av de få loppen jag haft hejarklack med mig (Patrik, Emi, Lars). Patik, Emi och jag tältade i vårt stora tunga "carcamping"-tält på en fotbollsplan tillsammans med andra nördar och det var jättemysigt. Träningen har jag ju egentligen tack vare Vätternrundan och Göteborgsvarvet (jag känner inte jag behöver köra mycket snabbare än förra året, bara lite), och all utrustning har jag. Det är tid, semesterdagar och pengar för resan dit samt mat och boende som behövs... Ska jag anmäla mig eller inte?

(mina inlägg om vansbro: här, och här)

jaa.... varför egentligen alla dessa lopp? Jag tror aldrig jag kommer vinna något lopp. Det är bara såå kul med träningen och loppen och gemenskapen före, under och efter dem. Det är en anledning att få resa, få semester, få umgås och få äta gott. Det är också en underbar känsla av att vara stark och oslagbar och känna att man kan lyckas med allt bara man vill! Beroendeframkallande i allra högsta grad! Speceillt såhär års  behöver man något att se fram emot och en motivation att träna, komma ut och umgås med vänner medan man tränar. Tänk utan loppen kanske jag skulle tröttna på träningen och då kanske jag skulle bli en soffpotatis, en tråkig och otrevlig sån. Jag märker det nu när jag inte tränat ordentligt på två veckor pga ont i foten, hela min värld blir uppochner. Jag äter dåligt och sover dåligt, får mindre gjort på jobbet, träffar inte lika mycket folk, känner mig trött och otrevlig. Nej, ikväll ska jag på spinning med Maria och Elna och drömma mig bort till cykling i vackra landskap en skön sommardag och sen komma hem och äta ordentligt och sen sova ordentligt och vakna upp till den pigga, effektiva, glada och sociala person som jag brukar känna att jag faktiskt ganska ofta är!