Nu är minsann julfirandet över. Började med lilljulafton hos mamma. Det är en av årets höjdpunkter och vi har alltid firat lilljul med en annan familj så länge jag kan minnas. Den brukar alltid inntehålla det bästa från julen, de godaste delarna av maten, det roliga, sånger, tramsiga lekar och skratt. Inga måsten, bara kul. I år var hela gänget med och vi hade en lek typ som rappakalja fast man skulle gissa på sak, en julklappslek med rim, och tävling vem som kunde bygga höst torn av sockerbitar på 2 min. Som vanligt var de flesta trötta/övertrötta och det var väldigt roligt och trevlig.
Min lillebror var julfin med spelande slips, och mamma hade dukat så fint. Tidigare innan gästerna kom så sprang lillebror och jag innan granen pyntades med bland annat en grytlapp(!) och, jag och Patrik stekte köttbullar. Emi fick öppna ett paket hon fått av Sandra innan vi lämnade Linköping.
Dessa bilder är från onsdagen förra veckan. Det hade varit kallt länge och kommit massa snö och det var -15. Ån började frysa till sist och solen sken för första gången på länge!
Efter ett möte på tekniska verken kom jag ut och satte mig på cykeln för att cykla längs ån och möttes av detta fantastiska väder och underbart krispiga snö och luft. Jag kunde inte låta bli att cykla hemom och hämta kameran, det var ju ändå lunch. Såna dagar vill man inte vara inomhus. Men just den känslan denna lunch, som jag försökte fånga på bilderna, den kommer jag leva på länge! =)
Ser ni att jag även lyckats fånga "älvorna" på ån till sist. Visserligen ganska små denna dag, men ändå! Som jag jagat dessa. De kommer alltid fram och dansar de få gånger jag inte har kameran med mig! Fyra bilder från ån i närheten av Drottningbron, en bild på fontänen i trädgårdsföreningen och en bild på ett fint hus i fint ljus.
"Idag startar Malmö stads synbarhetskampanj där över 27 000 reflexer och 2 000 reflexvästar kommer att delas ut till cyklister och gående. Malmö stads personal kommer under vardagar att stå på vältrafikerade cykelstråk runt om i staden och under helgdagar kommer utdelning att ske på Gustav Adolfs torg. I år sker även reflexutdelning i samband med :byLIGHTs guidade turer kring Drottningtorget.
Kampanjen, som pågår till den elfte november, syftar till att få Malmös cyklister och gående att synas bättre i trafiken genom att använda reflexer. Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Att bära reflexer är ett enkelt och billigt sätt att minska risken.
Reflexfakta Med reflexer syns du på ungefär 125 meters håll i mörker om du möter en bil med halvljuset påslaget. Då har föraren god tid på sig att sakta in. Om du saknar reflexer och har mörka kläder, syns du inte förrän bilen är 20-30 meter ifrån dig.
Om du cyklar när det är mörkt, måste cykeln enligt lag vara utrustad med både belysning och reflexer. Reflexen fram ska vara vit, reflexen bak röd och reflexerna på sidan ska vara orangegula alternativt vita.
För ytterligare information om kampanjen och vilka platser utdelningen sker på, kontakta projektledare Lotta Cederfeldt, telefon: 040-34 21 48, e-post: [email protected]."
Artikeln är från 2012-11-02, kopierad från Mynewsdesk, länk här.
Där pilen pekar ligger det hus jag bor i nu, vilket planeras rivas 2014.
I området ska det bli ett nytt resecentrum och innerstadsbebyggelse med bostäder, kontor och handel! Det blir coolt, och det är på tiden att Linköpingsborna vågar sig över till andra sidan ån. Jag tror att det blir jättebra, med ån i mitten istället för som gräns för innerstaden. Detta kan äntligen bli av nu när det till slut finns ett beslut att bygga Ostlänken, en megasatsning på järnvägsspåren från Stockholm via Linköping och vidare till Järna. (artikel kan läsas här)
På bilden ovan är det nästan inget som finns idag. Scandic City Hotel finns idag, det höga smala svängda huset i mitten av bilden. Flerbostadshuset "kannan" som syns litegranna av till höger om min pil. Det är Linköpings första höghus (11 vån?) och det är riktigt fult faktiskt. Men det ska få sig ett ansiktslyft som håller på att planeras för fullt och kommer troligen bli tjustigt det med. Bron närmast idag finns och är för gång-och cykel, men man vill fortsätta hålla möjligheterna öppna för en framtida spårvagn där. Det lilla lilla huset längs ån finns också idag, det är en restaurang som jag inte provat ännu. Annars blir det nytt. Massa nytt. Tänk de som bor i Kannan och sitta där uppe på höjden och se allt byggas, vad spännande!
Det står i mitt kontrakt att huset ska rivas, så inget konstigt med det. Visst huset och de gemensamma utrymmerna är bortglömda och oskötta, men min lägenhet är ju toppen! Den kan ju inte rivas! Kan man ta med den innan huset rivs? Jag vill ha med takhöjden, det fina parkettgolvet som är i hela lägenheten, den vindskyddade soliga mysiga balkongen, den härliga luftiga hallen i mitten. Och gärna den trevliga grannen med katten. Jag känner inte honom men han hejjar alltid så glatt på alla och verkar vara hemikring mycket och hålla koll på saker och ting. =)
Det händer verkligen massor i Linköping nu! Här kan man få en bra överblick på vad som är på gång:
Otroligt skönt att komma ut mitt på dan! Fast med löpning kände jag mig ovan. Det blev en kort jogg då foten kändes av, hoppas ändå att rundan något gav. Mr Garmin (klockan) ville inte starta, så jag får logga utan tid och karta.
Det är mina vänner i Karlskrona som nu rimmar, när de reggar sina träningstimmar. Så här när det närmar sig jul, och det gör ju läsningen mer kul!
Denna helgen var det Karlskrona December Swing, helgworkshop/dansläger med lindy hop. Massa massa dans blev det, nästan 16 timmar! Kurser dagtid och livemusik och social dans på fredag och lördag kväll till The Mellow Tones respektive Th Castell Collection.
Det har blivit massa skratt, massa umgås med trevliga människor från Karlskrona, Malmö, Linköping, Kalmar... Världens snällaste Patrik som passade Emi och skötte markservicen där hemma, så vi kunde dansa en massa. Sen kom han in och hängde med och åt och tittade och lite så. Mycket trevligt. Jenny sov på soffan hos oss och ett härligt Malmögäng bodde i vår gästlägenhet. Så det blev mycket umgänge och god mat och skratt och bastu med sånt och annat kul när det inte var dans.
Lördagkvällen var sååå himla kul, det var längesen jag hade så många så roliga danser! Bra band och bra dansare och härlig stämning och gott humör gjorde att flera av kvällens danser blev sådär riktigt bra. Såna som man kan leva på länge. Sen lyckades jag komma trea på kvällens tävling, tillsammans med Pontus.
På lördagkvällen var det också Jack&Jill-tävling. Då är det först uttagning där man bedöms individuellt och sen i finalen paras man ihop random och bedöms som par (energi, glädje, samspel, musikanpassning, osv). Uttagningen kändes ganska bra tycker jag. Inget särskilt tempo eller spex eller så, bara kul dans helt enkelt. Men i finalen var det sex par som körde själva på dansgolvet ett par i taget! Det var kul, men dansen fick inte riktigt den där härliga känslan när man verkligen "känner" musiken och samspelet. Det var nog lite för högt tempo för att jag skulle våga ta ut svängarna och jag var nog lite för taggad/nervös, och det blev väl sådär. Men det var kul som sagt och vi kom trots allt på tredje plats! Men de ovan oss kändes överlägsna! Grymnt kul att se dem dansa, båda paren! Massa grattis till Tony och Mathilda som kom tvåa och Magnus och Jenny som vann!
Det blev väldigt lite fotat denna helg, bara några enstaka bilder här och där. Det blev bland annat en serie bilder på Jocke som blev barnvakt en stund när Anna skulle göra något. Han skiner alltid upp när han hittar någon bebis att gulla med. På båda danskvällarna var det flera barn med och dansade, fick någon bild på Gunilla och en av tvillingarna. Någon bild på The Castell Collection. Glad Anna och glad Jenny redo för ännu en lektion.
Under helgen dansas det lindy hop på Militärhemmet i Karlskrona. Liten skaderisk, mycket glädje och fin jazzmusik. Kan det bli bättre?
Glädjefylld dans. Kurs i lindy hop på Militärhemmet under lördagsförmiddagen. Foto: Patric Söderström
Det är de regerande svenska mästarna i lindy hop, Isabella Gregorio och Pontus Persson, som håller kurs för avancerade dansare i en av salarna. Tjugo kvinnor och män dansar och njuter. Regnet och slasket därute känns långt borta. Här är det stegen, närvaron och musiken som gäller. Lindy hop består av en grundfigur. Sedan förs en version på denna grund. Isabella Gregorio och Pontus Persson visar avancerade steg och alla försöker ta efter. Undervisningen blir som en del av en show och allesammans verkar ha mycket roligt. Förutom danskursen bjuds på social dans i Militärhemmet på lördagskvällen med bandet Castell Swing Project.
- 20 grader! Helt sjukt ju! Ännu mer galet var väl att bilen faktiskt startade när jag skulle hem, utan problem. Men det var "bara" -10 i Tannefors, hur kan det skilja så mycket i temperatur på bara 5km fågelvägen? Så länge man rör sig var det inga problem, men före och efter var det kallt!
Åkningen gick sådär. Underbar kall frostig snö, men spåren var sönderkörda och urspårade i varenda kurva och backe, och HEJ vad kurvor och backar det finns i Hackefors, det finns verkligen ingen platt bit någonstans! Jag trodde poängen med längdskidor var att man skulle åka på längden och inte uppför och nerför... Vacker stjärnhimmel och härlig luft. Skönt efteråt!
Längdpremiär!! Var uppe på Vreta golfbana. Kan tänka mig där är jättefint i dagsljus, uppehåll och med spår! Men nu var lamporna var tända första 5 min, sen fick det bli pannlampa. Där var väldigt mörkt och blåsigt och ospårat. Men det var packat iaf så det gick att ta sig fram på ett eller annat sätt. Emi var med så det passade ju bra att vi var ensamma och ingen behövde vara orolig för tassar i spår. Lite speciellt att åka i mörker och ospårat och inte ha någon aning om var man är! Och sakta gick det. Men Emi fick springa av sig iaf!
På vägen hem från Vretas golfbana stannade jag i Olstorp och körde två varv på riktigt fina spår! Vilken skillnad! Spår, ljus, wow! Emi väntade i bilen (med tjocktäcke på, men ändå!), annars hade det nog blivit något varv till! Kul!
Lars Lindquist, fronten i Billie the Vision & the Dancers, provar nu att göra en platta solo, på svenska. Under namnet "Bräkne-Hoby"! Jag hittade genom en artikel i blt samt facebook, där han skriver om Bräkne-Hoby: "Detta är det första jag gör på svenska. Målet är att bli större än bygden."
Första singeln släpps i morgon och första spelningen är i Malmö på fredag. Så än har inte lyckats hitta någon musik från Bräkne-Hoby. Men kolla på denna så länge! Tänk att få växa upp såhär!
Uppdatering: Nu är den nya låten släppt! Den heter "Du tände mig" och finns både på spotify och youtube! =)
Igår var vi i Flyeryd och hälsade på Jokke och Sara. Ju närmre vi kom desto vitare, frostigare och vackrare blev det. Och smalare. De bor verkligen på landet. Men oj så vackert! Sån härlig stämning och känsla och på något sätt så slappnar jag av och går in i semester-mode och glömmer allt annat. Ungefär som när man kommer ut till sommarstugan. Emi var lös (vilket hon nästan aldrig får vara längre) och njöt till 110% av snön och friheten! Hon hoppade och studsade i snön och försökte få Corda att busa med henne. När vi bar ved så slängde hon runt vedträna och sprang iväg med dem. Hallå, valpen?
Vi hade lovat hjälpa till att hugga och bära ved och jag hade förberett mig på ett ordentligt träningspass. Men vi var fyra stycken och veden var i princip färdighuggen, så det gick ju fort. Men skönt att komma in och fika efter promenad i skogen i snön och vedbärande. Innan jag och Emi körde norrut till linköping blev vi bjudna på en kanongod middag. "bara slängde ihop nåt" blev älgfärsbiffar med fetaost och soltorkade tomater, kantareller osv... Lyx! =)
Firade litegranna hos pappa i lördags, då de ska fira jul i USA i år. Jag känner att jag inte kommit i stämning i år, eller hade. Hos pappa och Ingalill var det jul på riktigt! Julgrejer överallt! Inklusive en blinkande gran! Istället för vanlig svensk julmat var det kalkon och sen pumpapaj efter. MMM! Så gott! =)
I lördags morse hade Team Blekinge långdistansträning i Nättraby och jag var så sugen på att vara med! Men jag vågade inte springa för långt med tanke på att jag endast haft ett löppass på 15 min sen Jämjöhalvan, pga bråkande fot. Fast foten hade inte gjort ont på över en vecka så kändes värt ett försök ändå. Sen fick jag ju fika efter med ett gäng härliga teamare! Långpasset var som vanligt väldigt välorganiserat med utskrivna kartor, märkta rundor och vätskekontroller. Dusch och fika i Nättraby GOIFs lokaler och det funkade fint, förutom att det var otydligt vilket som var herrarnas och damernas omklädningsrum. Spännande!
Jag sprang med Emi som var så himla glad och nöjd! Hittade på en egen runda. Sprang och kollade in där jag bodde innan, förbi kyrkan, längs ån, ut till Tallholmens badplats och en sväng bort till min gamla ridskola och Skillingenäs. Skulle skippat sista svängen, men det kändes bra i foten och det var så underbart att springa igen så ville inte sluta! Men foten gjorde ont sista 3 km. Gick sista biten där det var ojämnt med..
Det var några minusgrader och vädret var ljust och fint i början, men sen började det snöa stora stora flingor. Underlaget var några cm nysnö ovanpå blank is eller fruset slask, framförallt där det var stigar/gångvägar. Halt, ojämnt och lurigt. Halkade i början och skaffade mig ett fint blåmärke på höften, sen tog jag det mer försiktigt. Andra halvan av passet gick på vägar och där var underlaget betydligt bättre. Funkade bättre än jag trodde ändå att springa i halkan! Sprang i terrängskorna och trodde det skulle bli kallt om tårna, men det funkade jättebra. =)
Några bilder från torsdag lunch och fredag morgon. Fast nu är det ännu mer snö. Alla vägar blir helt plötsligt smala och man får hoppa ut i en driva om man möter någon på gång- och cykelvägarna. Och Emi fortsätter vara nöjd med snön och fortsätter göra roliga miner. ;)
Sista två bilderna: Hur ska bilen komma ut? och Lindengatan med de fina radhusen har även fina matchande trädbelysning!
Bilen är i Karlskrona och jag vill åka skidor. Försökte nyss åka på de stora gräsytorna utanför Cloetta, precis utanför där jag bor. Ingen bra ide. Alldeles alldeles för mycket snö helt klart. Kom ingenstans. Får försöka köra hit bilen i helgen om vädret är bättre och åka skidor nästa vecka istället.
Men nu står både skidor och mountainbike och rinner av sig i badkaret, var ska jag duscha någonstans då!?
Jag behöver ett garage/förråd/groventré/vadsomhelst. Lägenhet med fint parkettgolv är inte optimalt för någon som gillar att vara så mycket utomhus som jag. Fast det är väldigt fint. =)
Idag har det snöat hela dagen (liksom igår och förrgår) och nu har vi säkrt 3 dm snö. Det har blivit lite varmare, kring -5 nu, känns varmt efter helgens bitande kyla! Valde mellan längdskidor och mountainbike till jobbet, blev det sistnämna...fast skidor hade varit snabbare!
Här får ni min dag i bilder. Morgonpromenad, utsikt utanför jobbet och från mitt kontor, bild på Elna på väg till lunch med mig och Maria, jag åkte sen med Elna till Norrköping (bilden är från E4, tro det eller ej). Passade på för att slippa tåg. Där imponerades jag av spårvagnar och markvärme och satt på ett café och jobbade i väntan på inbokat möte. Hem kom jag med tåg. Faktiskt. SJs tåg gick det inte så bra för, men Östgötapendeln gick som på räls! Hemma blev det kort löptur med vovven i ett vackert vitt paradis! =)
Helgen som var var kall. Väldigt kall. Kring -15! Till och med Patrik hade mössa, DÅ är det minsann kallt! =) Jag trodde jag flyttat till Linköping, inte Nordpolen! Men vi såg en skymt av solen i lördags och det var välbehövligt! och jag släpade ut gängen i kylan i flera omgångar, sjukt vad jag njuter av att få vara ute i dagsljus och ute och röra på mig. Ännu mer nu när jag jobbar på kontor på vardagarna.
Under helgen kändes det som om vi inte hann så mycket men nu efter känns det som om vi hann hur mycket som helst. Mamma och jag hann ju både med hundbus, lunch och jobba innan de kom! Mysfredag tidig kväll för att dra iväg på bodypump lördag morgon och visa upp gymmet. Mamma och Lars brukar alltid gå på liknande pass på lördagar, så de hade inget val- :P Men Patrik följde med på sitt första pass på gym nånsin. Kul! Riktigt jobbigt, men kul!
Vi var ute i ingenmansland, mamma skulle rita åt en vän där, och Patrik och jag passade gå med Emi mellan åkrarna. Det var verkligen hur kallt som helst när det blåste över åkrarna med. Tillbaka till stan och jag släpade ut folk i kylan igen och vi gick och tittade på all den fina belysningen i stan och längs ån... innan glögg och sen middag på Texas Longhorn.
Söndag blev promenad åt andra hållet, bort från civilisationen. Kollade på arkitektur, infrastruktur, bortglömda garage och bilar.. Spännande! =)
Vi var på standup i söndags, jag och Patrik, han fick den av mig i födelsedagspresent av mig.
Ja vad säger man, det var kul!! Men lite för mycket emellanåt kan jag tycka. Kul med svenskars tveksamma kanske tja och kanske hit och kanske dit och aldrig ta ställning och inte vågar stå för sin åsikt. Vilket hör ihop med konflikträdslan, vi blir minsann aldrig arga och vågar itne ta konflikter. Jo, arga, men inte på riktigt. Vi knyter näven i fickan och biter ihop. Och blir vi arga så kan man inte ta det på allvar med de töntiga uttryck vi har! ("NÄ NU är måttet rågat! Nu har du satt din sista potatis! eeeh? just de..de låter faktiskt lite dumt). Svenskar försöker alltid komma överens, och gör man inte det, ja då är man övererns om att man inte är överens! Man låtsas man är överens, och gömmer sig bakom en kopp kaffe eller så rymmer man från situationen.
Han är modig och ärlig och berättar om sitt liv och dumheter han gjort och sagt. Han är rolig och driver med publiken och kungen och invandrare och pratar mycket politik. Han är grym på att härma folk och dialekter. Lite väl mycket politik, kan jag tycka, han var rätt tydlig med sina åsikter där, ville han bli politiker kanske?
Men en del där i andra halvan blev för seriöst tycker jag. Om hans uppväxt, att bli slagen, när de hämtade hans pappa, flykten hit, alla fördomar här. Han återvänder hela tiden till sveriges statistik som störst inom vapenindustri per capita, att vi på så sätt är delaktiga i typ alla krig. Och att här i Sverrige görs så små söta fina minor så att barn kan tro att de är leksaker, och de görs med så lite lite metall att de inte går att hitta med detektor.. Civila dör hela tiden tack vare svensk vapenindustri. Det mår jag lite dåligt av att bli påmind om, igen och igen... Jag tror jag föredrar lite mer ytlig standup faktiskt.
MEN han har några väldigt viktiga poänger. ALLA är vi lika värda! Vem är DU att komma och dömma folk och bestämma vilken religion man tillhör, språk man talar eller vem man vill gifta sig med! Våga vara dig själv!
I fredags kom mamma och vi mötte henne på lunchrasten och stannade till för snöbus innan lunch. Nu har det slutat snöa och är bara kallt och knastrigt och Emi är sååå nöjd. =)
