Anything is possible

I fredags förmiddag blev den en superkort tur på MTBn som fått följa med ner till Karlskrona. Hade blivit längre om jag kommit fram vid åtta på kvällen som planerat och inte halv två på natten (pga bil som bestämde sig för att sluta fungera). Ut och rulla i den fina luften och lugna förmiddagen köndes som ett bra sätt att ventilera huvudet innan begravningen. Bilden nedan är tagen vid Skönstavik.

 

I söndags kväll efter allt målande så tog vi en liten tur jag och Maria, i trakterna kring deras nya hus. Hon har ju köpte ju min röda Specialized i våras (praktiskt att vara lika långa!). Ett farväl som hade varit mycket jobbigare om jag inte visste att den skulle få det bra i sitt nya hem. Medan Maria letade fram cykelgrejer efter flytt så tog jag ett litet litet varv på den, jag var så himla nyfiken hur den skulle kännas nu efter över 400 mil på min gula pärla. Den är fortfarande grymt snygg, välskött och skön att cykla på. Men jag känner mig betydligt mer hemma på min gula fara. Puh. Jag insåg också vad mycket jag lärt mig om cyklar sen jag ägde den, då jag direkt kunde fixa lite småsaker på den och reflekterade över helt andra saker med den än tidigare.

 

Vi lekte lite på vändplatsen och gräsmattan utanför deras och Maria provade cykla med nya cykelskor och clips för första gången och vi provade lite olika inställningar på cykeln. En spd-vurpa, men det hör till. Upp igen och sen gav vi oss av. Det gick riktigt fint faktiskt. Maria är så häftig, modig, ensvis och entusiastisk! "Det kan väl inte vara så svårt", och sen var det bra med det! Inspirerande!

 

Fantastiska miljöer att cykla i! Fina cykelbanor, fina vägar och när man ser havet så pirrar det i hela mig. Tur jag inte bor där, för jag hade inte gjort nåt annat än att cykla! (och kanske springa lite)

 

 

En rejäl cykeltur brorsan och jag tänkt att göra länge! Ett gäng från hans Ride of Hope lag skulle följt med, men de hoppade av allihopa. Jag velade in i det sista, visste inte om det ens skulle bli av. Men vädret såg toppen ut och båda var sugna så satsade på det! Jag tog Swebus till Malmö med bara min cykel och mig själv och det som rymdes i fickorna på cykeltröjan! Go känsla att vara på äventyr!

Sov över hos lillebror och vi lämnade Malmö vid 7 på morgonen, och rullade genom ett lugnt Malmö och sen Lund. Fram till Åhus (11 mil) hade vi motvind och kroppen kändes tung. Första 6 milen låg jag mest i vindskyddet bakom min långa stiliga bror, men efter kort paus för banan/dricka/ta-av-sig-väst så vaknade kroppen till något och vi började turas om att dra några minuter var, vilket vi fortsatte med resten av dagen. Jag är nog mest trögstartad som vanligt! Efter långt trevligt stopp i Åhus för fika och pratstund hos Patriks mamma och syster så kändes kroppen tusen gånger bättre och vinden blev dämpad i ett landskap med mer vegetation.

 

Vi rullade vidare på trevliga vägar, bra ben och bra känsla. Förbi Edenryd (fint!) Sölvesborg, Gammalstorp (fint!), Pukavik (tråkbit länges E22), Mörrum... och sen åt vi en orimlig mängd onyttigheter på McDonalds i Karlshamn och fyllde fickorna med godis innan vi rullade vidare. Gamla Riksvägen sen via Bräkne hoby och till Ronneby har sina fina partier och egentligen härlig natur, men suck så lång och enformig den är med långa sega backar. I Ronneby fyllde vi på flaskor och kontaterade att vi låg bra till i tid och var på gott humör och bra känsla, så bestämde oss för att inte ta närmsta hållet hem (längs E22), utan fina vägar över Edestad, Johannishus och Färmanstorp. Älskar vägen över Färmanstorp, men hur besviken blir man inte då när man har cyklat 23 mil och inser att hela sträckan är täckt med med 2 cm stenkross!?

 

Rullade förbi där vi växte upp och in till stan. Go känsla att från Åhus till Karlskrona känna igen mer och mer, och rulla in i Karlskrona.

 

Vilken kanondag! Det var omväxlande molnigt och soligt. Perfekt cykeltemperatur. Perfekt sällskap. Jag kände mig så stark och glad. Och vilken lyx att få spendera ett dygn med fina häftiga bror. Livet är gott!

 

 

 

I helgen har jag ett äventyr framför mig som jag ser jättemycket fram emot. Tidigt lördag morogn sätter jag mig på cykeln i Malmö med min lillebror och några av hans vänner för att cykla till Karlskrona (ca 24 mil). Jag tycker om att cykla och det är häftigt att cykla distanser som man åkt runt i bil och på tåg som liten. Men framför allt så ser jag fram amot att få umgås med min fina bror.

 

Nu är bara frågan, hur ska jag och min cykel ta oss till Malmö på fredag kväll och hur ska vi komma hem på söndag?

 

Det bästa hade varit att åka tåg, men det finns inga tåg utom skånes tåg (såvitt jag vet) som man får ta min cykel på. På SJ gäller att en hopfällbar cykel klassas som bagage och får tas med på alla SJ-tåg, och att man får ta med så mycket packning som man orkar bära själv. Gissar Veolia har liknande regler. Många brukar förpacka sina cyklar i sopsäckar eller liknande och hoppa på tåget och hålla tummarna. Swebus är de enda långrese-bussarna som man kan ta cykel på, mot en tilläggsavgift på 99 kr, förutsatt att cykeln är väl skyddad med wellpapp, bubbelplast eller väska. Swebus har en linje som kör i Stockholm - Malmö med som stanner i Linköping. Och en linje Kalmar - Stockholm som stannar i Norrköping. Man kan åka Swedbus hela vägen, men då blir det ett byte (alltså 99kr x 2 för att ta med cykel).

 

Alternativ 1:

Bil till/från Karlskrona på fredag respektive söndag. Öresundståg till Malmö på fredag kväll.

Det blir totalt 900 kr 10h 40 min resa. Varav 8h i bil. Nackdelarna är att jag behöver ha goda mariginaler för att inte missa tåget i Karlskrona, jag kommer komma fram väldigt sent i Malmö och det finns en risk att jag är trött på söndagen och vara en dålig chaufför. Fördelen är att jag inte behöver göra hela resan (bara delar av resan) i cykelkläder med minimal packning, utan kan ha packning i bilen. Det är också billigare och ger mer frihet.

Jag skulle behöva köra hemifrån kl 13:00 på fredag, och vara i Malmö 20:29.

 

Alternativ 2:

Cykla till Linköping 4,5 mil (ca 2h), hoppa på Swedbus till Malmö. Hem får jag antingen cykla till Kalmar (9 mil) eller be mamma eller pappa om skjuts. Därifrån kan jag åka Swebuss till Norrköping. Om jag får skjuts gratis så blir det totalt 1000 kr för bussresandet, och 13h resa (varav 10 buss, 2 h cykel och 1 h bil). Nackdelarna är att det känns onödigt att cykla både fredag och söndag också, ett riskmoment att cykeln ska åka i bagageutrymme (tänk om nåt går sönder!), obekvämt och tråkigt att åka buss i cykelkläder med minimal packning och på nåt sätt behyöver jag trolla fram bubbelplats/wellpapp både i Linköping och i Kalmar. Fördel är att jag slipper köra bil och kan sova på bussen och jag borde vara framme i bättre tid på fredagen så jag kan umgås med min fina bror. Jag skulle behöva cykla hemifrån 11:20 och vara i Malmö 19:40.

 

Som alternativ 2, fast jag åker tåg till Malmö och försöker smuggla ner min cykel i en säck/lakan eller liknande... SJ-tåg som går i bra tid ligger kring 1000 kr enkel och Veolias som kommer fram alldeles för tidigt ligger på 350kr. Då blir det totalt 8h resa och 800 - 1500 kr.

 

Alternativ 4:

Stanna hemma.

 

Hrm. Inget är riktigt bra. Så om nån har nån idé...

 

 

 

Bilden ovan tog jag med mobilen för en månad sen när jag var i skåne, på väg till Åhus. Ett trevligt par med dessa cyklar hoppade på och krokade fast cyklarna på uppmarkerat ställe. När jag bodde i Eugene så fanns det cykelställ fram på alla bussarna (tror cyklarna får åka inne i bussarna numera). Tänk om vi haft det så, här i Östergötland, vad många nya ställen man hade kunnat utforska!

 

Årets cyklar och kläder från Team Rynkeby i år har massa fjärilar på sig. Varför fjärilar, frågade nån, och sen har jag funderat lite på det. Försökte ta reda på om fjärilen är en symbol får något, så jag har letat runt lite och hittat lite olika förklaringar.

 

Fjärilen verkar oftast symbolisera själen, livet, förändring eller glädje och lycka. Det känns helt rätt tycker jag. Vi cyklar för att uppmärksamma och samla in pengar till barncancerfonden. Men majoriteten av oss cyklar också för någon i sin närhet som har kämpat mot cancer. 

 

Vi cyklar för att livet är något vackert vi inte kan ta för givet. För att minnas de vackra själar som inte klarade kampen. För att glädjas för dem som blev friska. För att vi är friska. För att vi kan cykla. I ett lag som mest är fullt av skratt. Men tillsammans tar vi även oss igenom såväl tårar som regn.Vårt lag är fantastiskt. Öppna, ärliga, härliga människor. 

 

 

Det är långt ifrån alltid som jag cyklar fort eller har nåt direkt mål med cyklingen. Oftast njuter jag mest av att det är ett så bra sätt att ta sig runt på. Sån härlig frihetskänsla! Man kommer långt utan större ansträning och det är lätt att ta sig även korta avstånd eller hela vägen fram till dörren. Och enkelt att kombinera nytta med nöje. Numera stör det mig inte det minsta att gå in i affärer, restauranger eller hälsa på folk i cykelkläder, så det gör det ju ännu enklare. I söndags var ett bra exempel på det. Patrik har ju kommit igång att cykla en del nu, så det var planen att få cykla ihop. Och jag hade massa folk jag inte hunnit träffa, så vi tog helt enkel en fika-cykeltur, med mer stopp än cykling.

 

Vi började i Johannishus och cyklade in till stan, där åt vi lång frukost i skuggan på uteserveringen med fina Tanja. Oj vad det var roligt att få umgås med henne igen! När hon gick till jobbet på restaurangen cyklade vi ut till pappa på Bergåsa. Där var det fullt hus med gäster som vanligt och det fanns gott om fika och annat gott, och ett fint nybyggt kök att spana in. Vi satt ute under parasollet och snackade länge, tills vi blev badsugna och drog ner till Studentviken. Vattnet svalkade knappt och vi plaskade runt länge och njöt. Åt varsin bar på en klipphäll medan vi soltorkade. Därifrån kunde vi se byggnaden där Patrik och Martin m.fl. jobbar, och vi bestämde oss för att cykla upp och spana in deras nya lokaler och säga hej till Martin. Så tjusigt och bekvämt. AC, havsutsikt, bra utrustning och flott terass (tvärt emot mitt bastu-rum med fikarum utan fönster...). Så avundsjuk, vilket ställe att jobba på!

 

Sen cyklade vi ut till Nättraby och spanade in Garys och Yuglias husrenovering (de umgicks vi med flera timmar kvällen innan, men vänner får man inte nog av). I Nättraby blev det även en falafelrulle, ett kort stopp hos Mange och ett kort stopp hos Malin, Jens och Sigrid. De bor i ett fantastiskt fint gammalt hus, som är trevligt renoverat och med en skön trädgård. Där finns ett fint växthus, stor varanda och inte minst Sigrids lekhus (som även har en glasskiosk!). Mer nyfikna och uppskattande vänner får man leta efter. Vi pratade mycket cykling och både 3-åriga Sigrid och mamma Malin var helt uppslukade när vi började gå igenom vad som fanns i min lilla cykelväska och i mina fickor bak på cykeltröjan. Jag har börjat vänja mig vid att bara ha lite grejer med mig och det gäller att prioritera (bikini, pengar, mobil, solkräm, innerslang, däckavtagare, miniverktyg).

 

Råkade visst berätta för Sigrid att jag brukar ha lite godis i cykeltröjan som jag äter när jag blir trött, men att det tog slut igår när jag cyklade för då blev jag trött. Så nu går hon runt hemma och säger att hon vill ha en cykeltröja att ha godis i, och så säger hon att hon är trött och vill ha godis för att Karla äter godis när hon är trött.. Ups.

 

Sen cyklade vi tillbaka till Johannishus, mamma och Emi. Fortfarande varmt ute trots att det hunnit bli kväll. Sån otroligt fin dag det blev. Välsigt varmt, mycket kalla dryckor och härligt att bada länge. Frihetskänsla att cykla runt. Men framförallt så härligt att få träffa så många jag tycker om!

 

Men denna helg kändes det också lite jobbigt att åka hem, för jag inser hur många underbara härliga människor som jag känner i Karlskrona som jag träffat alldeles för sällan! <3

Jag jobbar. I år har jag rest bort min semester (snowboard i Frankrike, bröllop i USA och Team Rynkeby cykling till Paris). Kul och härligt och spännande och så, men kan inte påstå att jag känner mig utvilad eller färdig med den svenska sommaren och altl som hör den till. Så vardagkvällarna har det nu varit fullt upp med skogsutflykter, bad, umgänge, cykling och lite mer cykling. Det blir definitivt inte att jag är hemma och sorterar bilder och bloggar. Ibland kollar jag lite mail och fixar lite på morgonen eller lunchen, men kvällarna går liksom inte. Helt enkelt inte sugen när det är ljumma fina sommarkvällar. Därför blir det korta inlägg, mycket mobilbilder och mycket cykel. Och därför ser lägenheten ut som ett bombnedslag med cykelprylar och projekt överallt. Jag har även flyttat ut i vardagsrummet och sover numera antingen på balkongen eller precis innanför balkongdörren. Gillar känslan av att vara ute i ljumma nätter. Och alla nätter kan jag ju inte fara ut i skogen och sova där (som Käti och jag gjorde härom veckan), lite väl omständigt.

 

Har jag en stund över så brukar jag spana in nån blogg eller så. Just nu mest med cykeltema och som får mig att skratta. Det finns givetvis massa andra bra bloggar, om både cykel och annat. Men just nu är favoriterna dessa.

 

 

 

Elna bloggar om massa cykling och lite om livet runt omkring. Jag lär mig massa och inspireras en massa. Men mest saknar jag Elna som vän, som flyttade från Norrköping samma vecka som jag flyttade hit och nu istället lever livet fullt med cykel och kärlek i Huskvarna.

Jossefru bloggar cykelliv från en annan point of view (samboende med en cyklisten och fotografen Eskil). Härligt sätt att skriva på och ofta underbart roligt, skojjande om cykelnördar och saker som hör cyklingen till:

 

 

Bikeyface hittade jag precis nyligen, en konstnärlig tjej bloggar om cykelvardagen i Boston. Roliga fina tecknade bilder som man blir alldels glad av. Ofta handlar det om roliga/jobbiga/konstiga situationer från cyklingen.

 

Godkväll. Nu är allt packat och klart för morgondagen och jag sitter och slösurfar medan filmer på min gopro flyttas till datorn. Spanar in lillebrorsans äventyr, vilket är liknande vårt. Han cyklar med Ride of Hope Europe: Team Skåne. Precis som vi har de jobbar hårt med att samlia in pengar till barncancerfonden, och cyklar nu 7 dagar. Fast i England med mål i London på söndag. Verkar vara riktigt häftiga landskap!

 

 

Bilder från: https://www.facebook.com/roheskane

Nu är vi hemma från USA sen några dygn och har väl börjat landa lite mentalt också. Har haft det toppen! Några dagar i Las Vegas och några vid Panguitch Lake och några dagar körde vi runt och utforskade.

 

Vid Pangutich Lake lyckades jag efter många om och men hyra och få dit en cykel. Jag ville ju så himla gärna cykla runt och utforska! Fick tag på en riktigt fin mtb med fullgung! (Spezialized Camber Elite 29") Riktigt rolig cykel och snälla stigar och vackra vyer och en himla massa djur (mest "mule deer", men även några färgglada fåglar och fjärilar). Området ligger kring 2500 meter över havet, och omges av backar, berg och dalar. Jag hittade rundor som började uppåt och slutade neråt, för att vara säkert på att orka ta mig hem. de flesta rundorna innebar 1½ timme uppför och ½ timme nerför. Uppför tog jag det lugnt, stannade och drack och tittade på naturen osv, men hann ändå undra väldigt många gånger varför man gör sånt här frivilligt. Nerför sen, himmel vad kul! Helt skakig och fylld med adrenalin!

 

Trailsen var precis på min nivå, kunde köra på i gott tempo nerför så länge jag fokuserade noggrannt hela tiden. Tack finaste Mia och Elna för ni lärt mig uppskatta MTB, dessa fina rundor och fina känslor hade aldrig blivit utan er!

 

Idag har Patrik cyklat, hör och häpna! Med min fina vän Madde och hennes kompis Maria. De övertalade honom, och han hade redan börjat sin semester. Jag tog en liten cykeltur på kvällen längs norra Bråviken och spanade in den omtalade Oskarshällsbacken och sa hej till Julia innan jag susade hem i medvinden.

 

Börjar bra. I morgon bär det av!

 

I helgen var det träningsläger med Team Rynkeby Jönköping i Ljungbyhed. Nu kommer mitt kanske längsta blogginlägg nånsin, men ni behöver inte läsa. Det står bara att cyklingen går bra, hur vi cyklar i klunga och att jag har haft en fantastisk helg! =)

 

Det var tredje och sista träningslägret innan Paris-resan (men vi har några få träningspass då alla samlas kvar). Vi var på en f.d. militärförläggning som nu är ett vandrarhem med väldigt mycket av originalinredningen kvar. Där var även Malmö- och Helsingborgslaget, så det var väldigt mycket gula cyklister och gula cyklar. De som var nere tidigt på fredagen körde ihop, annars cyklade lagen var för sig. Men vi åt frukost och middag ihop och hade lite olika kvällsaktiviteter. Det var kul att träffa dem och prata om klungkörning och team building och så! 

 

Lördagen började med att jag vaknade upp med lite ont i halsen, men kroppen och huvudet kändes bra så körde på. Kroppen och benen skötte sig fint och var starka. Men jag gjorde inga dumma ruscher, höll mig lugn på partierna med fri fart och bara rullade med. Vi cyklade 20 mil, med ett bra snitt på över 28 km/h. Det kom några regnskurar och var allmänt grått och trist väder, men det var ingen som klagade. Kul att träffas och få cykla ihop igen! Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika dukades upp av vårt fantastiska service team. Vilket gäng, de möter alla oväntade saker som dyker upp under dagen med stor kreativitet och ett smajl! Jag är så imponerad!

 

Bästa födelsedagen! I söndags fyllde jag även år! Innan vi cyklade iväg sjöng alla för mig, och jag hann få många kramar under dagen! Det bästa var ändå att vi innan bestigningen av Hallandsåsen råkade träffade på lillebror som tränade med Ride of Hope inför England-cyklingen. Fick en snabb kram och grattis. <3

 

De senaste dagarna har bjudit på regn, grått, regn, grått, osv...Förutom fredag kväll och lördag kväll. Vad fint jag har det i Norrköping ändå. Senaste veckan har varit ett bra exempel på det. Jag tränar olika saker, träffar gama och nya vänner och utforskar olika platser.

 

Onsdag tränade jag med Mia efter två vilodagar. Gooooott att få köra intensiv cirkelträning i gymmet och sen strech-hänga och bastu-hänga. Lycka när Mia kommer från Linköping och umgås och tränar med mig! Åh vad jag saknar våra tisdagsträningar!

Torsdag cyklade jag ut till Krokek och mötte Julia där (micn favoritkollega från jobbet) och vi pratade cykelteori och övade på grunderna i klungkörning. Härlig luft när vi rullade ner till färjan i Säter och tillbaka. Sen tryckte jag på och smakade på mjölksyra de 2 milen hem. Gött. Mina ben var sugna på det.

 

Fredag sprang jag och Christian en solig härlig runda i Vrinnevi efter jobbet och jag fortsatte sen själv längs strömmen för att få till ett lite längre pass. Lugnt och snackigt och varmt och skönt.

 

Lördag regnig men mysig heldag med finaste Patrik och Linda och Erik från jobbet, med besök på loppis och slott. Kvällen cykling med Team Rynkeby som körde en Teamstafett från Malmö till Stockholm, jag Ole och Johan cyklade Linköping-Norrköping. Mini-Rynke (ett gosedjur) agerade stafettpinne och han fick hålla i sig ordentligt i styret, så fort som vi körde! Men han hängde med hela vägen in till Grand i Norrköping där Team Rynkebys Stockholmslag jublade in oss och tog över Mini-Rynke och cyklingen mot Stockholm. 31 km/h i snitt körde vi och benen ville cykla mer, fin känsla det där! Ännu bättre när man kommer hem till en kväll med blåbärspaj och sällskapsspel med Jonas och Madde.

 

Söndagsförmiddag med mys och fix med min älskade finaste Patrik. Åh vad jag saknar att bara vardagshänga med dig, darling! Sen promenad och fika vid Kanalmagasinet i Mem med Jonas, Madde, Patrik, Micke och några andra nya människor (blivande vänner!?). Bland annat Gabriella och jag, som fann varandra direkt och bokade in ett löppass redan ikväll. Intervallpass i duggregn blev det. Vi kändes rätt jämna, det kan nog bli bra det här!

 

Sånt här fint försöker jag tänka på på när jag sitter själv hemma i lägenheten på söndagkvällarna.  Vår lägenhet som känns ofantligt stor och tom när Patrik och alla vänner har åkt. Men himmel vad bra jag har det egentligen! <3

 

Det är minsann inte alls så lätt att samordna så många och få cyklingen att flyta på utan att det blir ryckigt. Och framförallt ska det vara och kännas säkert och roligt. Men det går definitivt framåt! Denna helgen har det gått mycket framåt! Med mycket snack, tjat och övning så är vi nu så pass samkörda att det funkar helt okej att köra i storklunga (ca 30 pers)! Gött att vi redan är där. Har ju ett läger till framför oss innan Paris-cyklingen, så det känns bra.

 

Och mina ben känns bra. De skötte sig i helgen. Pigga och starka, och helgens 29 mil kändes bra. Fredag 5 mil, lördag 14 mil och söndag 10 mil. Så bra att jag till och med sprang en kort runda på lördagskvällen! Nya sittställningarna efter veckans bikefit funkade också bra. Det är så himla härligt när saker bara funkar! (Men jag behöver inte berätta hur trött jag var igår och är idag, antar tröttheten kom nu dagarna efter.)

 

Micke tog några jättefina bilder i helgen! Gillar känslan i bilderna. Speciellt rolig är den med de två "hjälpryttarna" som står och väntar medan hjulbyte pågår, för att sen hjälpas åt att dra ifatt klungan!

 

 

I helgen har jag inte fotat mycket, varken med kameran eller med mobilen. Men de bilder jag har är gula och glada!

 

Det är så himla lyxigt att få möjligheten att cykla i ett sånt här sammanhang. I fina kläder, med fina människor, i stor klunga och för ett gott syfte. Och så har vi ett service team med oss, och på detta lägret var de med och "övade". De gjorde ett utomordentligt bra jobb med motorcyklar för som visade vägen och förvarnade trafiken, med god mat och bra fika till hungriga cyklister och med en mekbil som körde efter och snabbt bytte hela hjulet när nån fick punktering. Grymt!

 

I helgen har jag varit på träningsläger med Team Rykneby Jönköping i Varberg. Riktigt riktigt bra har vi haft det! Jag är så nöjd med helgen, cykeln, mina ben och gänget!

 

Jag tänkte försöka få ut så mycket njutning och upplevelser som möjligt under vår cykling till Paris. Jag smygstartade min taktik redan i helgen. Så här tänker jag:

Under denna fantastiska helg var ändå pricken över i:et (eller en av alla prickar) ändå söndagens morgonyoga på stranden innan frukost. Det är lyx det.

 

Min första film finns nu på youtube! Tyvärr tog minnet slut typ halvvägs genom Blekinge, men försökte klippa ihop nåt i alla fall! =)

 

Idag var vi och hejade  och langade vatten till grymma Elna som körde 55km på Kolmårdsviken. Sjutton vad stark, cool och inspirerande du är, vännen!

 

Soligt, härlig stämning. Picknick med darlingen. Nice. =)

Jag gillar att vara utomhus. Jag gillar skog. Jag gillar cykling. Ingen nyhet precis. Men ibland så känns det lite extra fint sådär. Som igår.

 

Igår provcyklade jag delar av Kolmårdsbiken och bestämde mig för att jag cyklat för lite MTB för att vara redo för en tävling. Istället bestämde mig för att jag ska cykla MTB oftare för att jag gillar skog och cykling helt enkelt. Skönt att ha bestämt mig. Som ett plus i kanten avslutades turen med den här vyn! Härligt!

 

 

I lördags så cyklade jag från Åhus till Karlskrona! Mest för att det en kul grej och för att vi ändå skulle den sträckan. Patrik tog Emi, packningen och bilen och jag hoppade på cykeln tidigt på morgonen.

 

Det var en riktigt härlig dag med sol och värme. Vindstilla morgon som sen blev till motvind. Fokus på att ha trevligt, se och ta sig tid. Tid att fika, fota, prata, njuta. Vilken härlig dag det blev!

 

Det kändes lite som att jag cyklade igenom nästan hela mitt liv. Dels för att jag såg så himla många platser som jag har minnen kopplade till och dels för att man hinner tänka så mycket när man cyklar så långt själv.

 

Vägarna över Trolle-Ljungby och därikring var fantastiska en tidig solig påskmorgon utan någon vind eller trafik. Sen tog jag lite fel vägval därefter nånstans, vägen jag hade kollat in på kartan visade sig vara grusväg. Jag missade därför fikasällskapet i Pukavik, vilket var himla synd. Hann inte heller riktigt njuta av Gammelstorp och att jag cyklade förbi ett av Hannas favoritloppis och förbi Matildas familjs fina gård. Men efter en banan och snickers i Pukavik så samlade jag ihop humöret igen och bestämde mig för att felaktig kartläsning inte skulle få påverka min dag negativt. 

 

Fortsatte österut genom Mörrum och spanade in alla fiskare. Längs ån och därikring har jag promenat mycket, en gång i tiden. Rullade in till Karlshamn, samma håll som vi brukade köra. Körde förbi lekplatsen där vi brukade leka när vi hälsade på mammas och pappas vänner i Karlshamn och tänkte att kring torget borde det gå att hitta en lunch. Jag hittade en marknad med massa folk, långa glass-köer och flera lunchalternativ. Det blev en tallrik sill och potatismos från Franssons fisk. Ägaren till denna visade sig sett mig cykla tidigare på morgonen och var väldigt nyfiken och himla trevlig! Det var också pensionärerna som satt på bänken bredvid mig när jag åt. =)

Cyklade sedan vidare längs Gamla riksvägen och dagens första långa sega (men inte så branta) backar visade sig. Det hade börjat blåsa lite och självklart österifrån så jag fick motvind. Men tskogen skyddade lite, benen kändes bra och jag blev så himla glad av solen, vitsippor, blåsippor, glada människor, humlor, fjärilar och av hur bra kroppen kändes. Rullade genom Bräkne-Hoby och tänkte lite på morfar som bor på äldreboende där, och vips så dök Naturbruksgymnasiet upp där jag hälsat på vänner som gick en gång i tiden. Rullade inom torget i Ronneby och hann precis hämta en chokladbiskvi och juice på Contan innan de stängde. Avnjöt dessa och en energibar på torget tillsammans med massa glassätare. Mindes alla härlig stunder med mormor och gammelmormor i Ronneby. Vilket äventyr det var att åka dit och hälsa på!

Rullade söderut längs vackra Ronnebyån, och sen mot Kuggeboda och Listerby. Fina vägar mellan Ronneby från Kuggeboda som vi utforskade på semester förra sommaren, vilken fin cyklig semester vi hade förra året! Väl i Listerby fick det bli cykelvägen längs E22:an bort till Hasslörondellen för att hinna hem till påskmiddagen. Körde över Färmanstorp och njöt av vackra vyer och fina djur när Mollie Nohave kom farande! Vi snackade en stund innan jag rullade vidare genom fina Nättraby där jag växt upp. Tänk vad det har krympt sen dess!

Tog en liten omväg mot Hästö för att kunna rulla fina hållet till stan. Vid Hästö såg jag en tjej på gul Team Rynkebycykel och vi snackade lite. Hon hade köpt den begagnad, men kände flera i Göteborgs-laget. Sen vid Bryggareberget stod Patrik och hejade! Gled in i ett soligt vackert Karlskrona på ben som fortfarande mådde bra.

Totalt 5 timmar och 40 min cykling (rullsnitt 25,3 km/h), utan att räkna in pauser. Men mitt kartläsande, fikande, fotande och snackade gjorde att jag totalt var ute över 8 timmar. Vilken härlig tur! Det som saknades var lillebror som skulle varit med egentligen!

 

 

 

I eftermiddag/kväll hade jag hundvakt och Madde och jag kunde dra ut på en längre tur. Hon visade 8-milsversionen av Stegeborgsrundan! Ny favoritrunda helt klart! Fantastiskt vackert många kilometer innan och efter Stegeborg. Kul att åka färja också! Trevlig snubbe som körde båten, men han tyckte vi var lite knäppa som cyklade frivilligt och skakade bara på huvudet åt Ride of Hopes cykling i England och Team Rynkebys cykling till Paris. Galna tjejer. :P

 

Det blev en riktigt fin kväll i snacktempo. En sån kväll man verkligen lever länge på! =)